HUR KONSTRUERAS EN FLYKTING? - En analys av den svenska migrationspolitiska debatten 2015 och 2022

Sammanfattning: Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka den sociala konstruktionen av flyktingar i den svenska migrationspolitiska diskursen, och huruvida det förekommer variation eller inte mellan olika kriser. Avstamp tas vid två tillfällen: den så kallade flyktingkrisen 2015, och kriget i Ukraina 2022. Teori: Med utgångspunkt i socialkonstruktivism och Schnedier och Ingrams teori om målgruppskonstruktion utvecklar studien en teoretisk analysmall anpassad till migrationsområdet. Metod: Uppsatsen använder sig av idéanalys med diskursiv inriktning där en teoretisk dimension och en metodologisk dimension används för att analysera offentliga riksdagsdokument. Resultat: Konstruktionen av flyktingar varierar mellan de två fallen. Flyktingarna från Ukraina konstrueras som mer förtjänta än de som anlände under flyktingkrisen. De konstrueras som offer, kommer från närområdet, stort fokus ligger på rättigheter och de förväntas inte fylla en funktion. Flyktingarna från flyktingkrisen 2015 har en otydligare konstruktion som både offer och förövare, fokus ligger på skyldigheter, de kommer inte från närområdet och arbete konstrueras som en viktig funktion som är svår att uppnå.