Barn utsatta för misshandel- sjuksköterskans bedömning och åtgärder när barn vårdas på sjukhus

Sammanfattning: Bakgrund: Barnmisshandel är en verklighet som påverkar allt för många barn runt om i världen. Det har konstaterats att det ofta är en av vårdnadshavarna som är gärningsmannen i barnmisshandelfall. I dessa fall har vårdnadshavare svikit deras övergripande ansvar att se till att barns rättigheter upprätthålls. Sjuksköterskor är en av de professioner som har anmälningsplikt och ansvarar därmed för att upptäcka dessa utsatta barn när de bland annat vårdas på sjukhus. Det har belysts att det finns en underrapportering av barnmisshandel, vilket bidrar till ett okänt mörkertal kring andelen utsatta barn. Tidigare studier har visat att det finns barriärer som hindrar sjuksköterskor från att utföra sin roll som omvårdnadsansvarig för dessa barn. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans bedömning och åtgärder vid misstanke om att barn som vårdas på sjukhus har utsatts för misshandel av sin vårdnadshavare. Metod: Studien utgår ifrån en litteraturöversikt, baserad på en blandning av både kvantitativa och kvalitativa data. Resultat: Studiens resultat har baserats på tolv artiklar, varav elva med kvantitativ och en med kvalitativ metod. Utifrån dessa utformades tre huvudkategorier: bedömning av barnmisshandel, åtgärder vid barnmisshandel samt sjuksköterskans kompetens om barnmisshandel, samt sex underkategorier. Bedömning av barnmisshandel är svår och komplex men viktig för barns hälsa. Relevanta omvårdnadsåtgärder anses vara rapportering och stöttning. Studierna belyser även vikten av samarbete, kunskap om lagar, riktlinjer samt teoretisk och praktisk utbildning för att höja kompetensen inom området. Slutsatser: Sjuksköterskor som vårdar barn på sjukhus har en avgörande roll i identifieringen och rapporteringen av misstänkta fall av barnmisshandel, vilket brister i praktiken. För att sjuksköterskan ska känna sig trygg i sin roll som omvårdnadsansvarig för barn som vårdas på sjukhus behövs mer träning avseende identifiering och rapportering av barnmisshandel. Praktisk samt teoretisk träning bör därav inkluderas i sjuksköterskeutbildningen samt inom kliniska verksamheter.