Vad ska behandlas och hur ska det behandlas? : En kvalitativ intervjustudie om lärares definitioner av begreppet nya religiösa rörelser och de didaktiska val lärare gör vid planering och undervisning inom ämnet nya religiösa rörelser.

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Högskolan i Halmstad/Akademin för lärande, humaniora och samhälle; Högskolan i Halmstad/Akademin för lärande, humaniora och samhälle

Sammanfattning: Denna fallstudie undersöker vad lärare i svenska grundskolans högre årskurser väljer att undervisa om inom temat nya religiösa rörelser och hur de motiverar detta urval. Studien undersöker även vilka undervisningsmetoder lärare i grundskolan berättar att de använder sig av vid undervisning inom detta tema samt hur de definierar begreppet nya religiösa rörelser. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex respondenter. De sex respondenter som deltog i studien var samtliga aktiva religionslärare med minst fyra års beprövad erfarenhet. Studiens empiri analyserades i två steg, första steget med hjälp av Klafkis teori kritisk-konstruktiv didaktik och det andra steget var en hermeneutisk analys där tendenser och problem lyftes fram. Fallstudien identifierade ett par tendenser där samtliga respondenter finner det problematiskt att definiera nya religiösa rörelser och ingen enhetlig definition kan fastställas. En generell kunskapsbrist hos respondenterna framkom och studien visade att majoriteten baserade sitt urval på läromedel. Urvalet lärarna gjorde liknar varandra då majoriteten behandlade tro, uttryck och kännetecken hos religionerna. Vilka rörelser lärarna valde att undervisa om skilde sig åt men den mest förkommande var satanism. Slutligen pekade studien på att undervisningsmetoderna skilde sig åt men att samtliga lärare på olika sätt arbetade med metoder som är förenliga med skolans demokratiska uppdrag. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)