Känsla av sammanhang i relation till fysisk och psykisk hälsa under klimakteriet

Detta är en Magister-uppsats från Umeå universitet/Institutionen för psykologiUmeå universitet/Institutionen för omvårdnad

Sammanfattning: Bakgrund: Livskvaliteten under klimakteriet och hur kvinnor skattar sin tillvaro påverkas av flera olika komponenter. Förutom sociala och miljömässiga förändringar, drabbas många kvinnor av olika grad av fysiska och psykiska symptom, som påverkar livskvaliteten negativt. För att förbättra måendet används numera både hormonella och icke-hormonella metoder. Antonovskys känsla av sammanhang (KASAM), innefattar begreppen: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, som har visat sig kunna underlätta för människors anpassning till svåra livssituationer. Motiv: Effekten av KASAM under klimakteriet är däremot ett mycket outforskat område, både nationellt och internationellt. Det saknas också forskning om starkare KASAM kan bli en skyddsfaktor för bättre hälsa och mående i denna målgrupp.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva fysisk och psykisk hälsa samt livskvalitet bland kvinnor i klimakteriet, samt att undersöka om känsla av sammanhang var relaterad till graden av klimakteriesymptom och psykiskt välmående. Metod: Totalt 480 kvinnor i klimakteriet, rekryterades till en tvärsnittsstudie enligt kvantitativ ansats, via en webbenkät på Facebook. Förutom sociodemografiska faktorer inkluderades fyra validerade mätverktyg: Menopause Rating Scale (MRS), World Health Organization Quality of Life (WHOQOL)-BREF, Sense of Coherence (SOC)-13 och Hospital, Anxiety and Depression Scale (HADS). För att besvara syfte och frågeställningar utfördes två multivariata variansanalyser. Resultat: Huvudresultatet visade att det fanns en statistiskt signifikant skillnad i graden av fysiska och psykiska klimakteriesymptom relaterat till KASAM. Kvinnor med hög KASAM hade statistiskt signifikant lägre grad av vegetativa, psykologiska och urogenitala symptom, samt signifikant lägre grad av oro och nedstämdhet, jämfört med kvinnor med låg eller måttlig KASAM. Livskvaliteten relaterad till omgivningen var generellt god, medan fysiologiska, psykologiska och sociala domäner endast var måttliga. För övrigt var det drygt hälften (51 %) av kvinnorna, som använde någon form av hormonpreparat och 112 (23.3 %) idkade regelbunden fysisk aktivitet. Konklusion: Högre KASAM har samband med bättre mående hos kvinnor i klimakteriet, fastän det krävs ytterligare forskning i ämnet. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)