Arbetstagare eller egenföretagare? - En arbetsrättslig analys av plattformsarbetares rätt till anställning

Sammanfattning: Delningsekonomins framväxt under de senaste decennierna är en effekt av digitaliseringen, vilket har fört med sig att arbete via digitala plattformar har tagit plats på arbetsmarknaden. Plattformsarbete kan se ut på många olika sätt beroende på plattformens affärsmodell och denna utveckling har lett till att plattformarnas arbetare har hamnat i en position där det är otydligt om de tillhör kategorin arbetstagare eller egenföretagare. Denna uppsats syftar med bakgrund i detta till att beskriva och analysera dagens plattformsarbete och hur arbetet förhåller sig till det civilrättsliga arbetstagarbegreppet. Den svenska arbetsrättens skydd ges främst till arbetstagare, och de plattformsarbetare som hamnar under kategorin egenföretagare står som resultat utanför regleringen. Arbetstagarbegreppet saknar legaldefinition och vägledning har utvecklats i förarbeten, doktrin och praxis, och det finns även ett separat arbetstagarbegrepp som utvecklats genom EU-domstolens praxis. För att avgöra om det rör sig om ett anställningsförhållande undersöks det enskilda fallet i relation till samtliga relevanta omständigheter i en helhetsbedömning. Begreppet ges en vid tolkning i svensk rätt och detta gör att gränsdragningen vid tvister är flexibel på så vis att den tar hänsyn till omständigheter kring arbetsförhållandet och inte enbart själva avtalet. Slutsatsen dras att det i dagsläget inte går att göra något generellt uttalande om vilken kategori plattformsarbetare hamnar i, arbetstagare eller egenföretagare. Omständigheterna som tas i hänsyn vid bedömning tyder på att arbetare vid vissa plattformar omfattas av det traditionella arbetstagarbegreppet i svensk rätt. Andra plattformsföretag fungerar på ett sätt som pekar på att arbetaren bör ses som egenföretagare. Det hela beror på omständigheterna i det enskilda fallet och inte minst på den aktuella plattformens affärsmodell. Mot bakgrund av detta verkar de grundläggande rekvisiten som beaktas i gränsdragningen av arbetstagarbegreppet gå att applicera på plattformsarbete. Det finns ännu inga AD-domar som berör plattformsarbetares anställningsstatus, men en EU-dom tas upp för att ge nyans åt diskussionen. Rättsdogmatisk metod används för att förklara arbetstagarbegreppet i både svensk rätt och EU-rätt för att i nästa skede tillämpa begreppet på plattformsarbetare. EU-domstolen har under de senaste åren utvidgat kraven för den nationella lagstiftningens implementering av EU:s minimistandarder inom arbetsrätten och EU-rätten verkar därför kunna få en betydande roll i framtidens tolkningsfrågor, även om EU:s arbetstagarbegrepp inte verkar vara heltäckande och fortfarande lämnar visst utrymme för den nationella lagstiftningen.