Äldres matval

Sammanfattning: Bakgrund Allt fler blir allt äldre. I takt med sociala och ekonomiska framsteg ökar människors livslängd - en utveckling som antas fortgå under de närmsta decennierna (World Health organization, 2013). En ökad medellivslängd är ett tecken på en positiv samhällsutveckling i form av effektivare sjukvård och förbättrade levnadsförhållanden (Agahi, Lagergren, Thorslund & Wånell, 2005). En befolkning som blir allt äldre innebär dock även en ökad incidens av kroniska, livsstilsrelaterade sjukdomar som högt blodtryck, diabetes typ II och benskörhet (World Health Organization, 2013). För förebyggande av dessa sjukdomar är bra kosthållning genom hela livet av avsevärd betydelse (Livsmedelsverket, 2009), och så är även forskning kring vad, hur och när människor väljer att äta (Bellisle, 2003; Renner, Sproesser, Strohbach & Schupp, 2012). Syfte Vårt syfte är att undersöka vilka de övervägande skälen till äldres matval är. Vi vill dessutom belysa eventuella skillnader i utifrån faktorerna ålder, kön, civilstånd och utbildning. Metod Utifrån en tidigare studie på ämnet matval, Why we eat what we eat. The Eating Motivation Survey (TEMS) (Renner, Sproesser, Strohbach & Schupp, 2012), inspirerades vi att genomföra denna undersökning. Målgruppen äldre (över 65) valdes. En enkätstudie med 131 deltagare genomfördes på elva olika träffpunkter för äldre, spridda i hela Göteborgsområdet. Data behandlades i statistik-programmet SPSS med ålder, kön, civilstånd och utbildning som bakgrundsvariabler. Resultat Variabeln utbildning gav upphov till fyra samband, åldersgrupper gav upphov till två samband och civilstatus gav upphov till ett samband. “Vad jag tycker om“, ”Hälsa” och “Behov och hunger” utmärkte sig som viktigast i enkätens avslutande fråga rörande vad deltagarna ansåg viktigast vid matval, medan ”Känslomässiga skäl” och “Socialt tryck” föreföll minst viktiga. Diskussion De samband som kunde påvisas fanns mellan olika aspekter av matval och variablerna ålder, utbildningsnivå samt civilstatus. Könsfördelningen var alltför sned för att kunna ge upphov till några statistiskt säkerställda skillnader mellan kvinnor och män. Deltagarurvalet för studien var inte tillräckligt stort för att vi ska kunna dra några generella slutsatser av resultat