Verksamma förskollärares tolkningar av försummelse : En kvalitativ studie som bidrar med kunskap kring förskollärares uppfattningar av försummelse i hemmet

Sammanfattning: Det övergripande syftet med studien är att bidra med mer kunskap om förskollärares uppfattningar om försummelse i hemmet. Samt det specifika syftet med studien är att synliggöra på vilka sätt förskollärare beskriver att de arbetar med att upptäcka och åtgärda vid försummelse i hemmet. Tidigare forskning beskriver att det finns en kunskapslucka i förskollärares uppfattningar kring försummelse. För att undersöka hur förskollärare tolkar begreppet försummelse samt arbetar kring det, är studien uppbyggd kvalitativ semistrukturerad intervju som metod. Det var totalt sex förskollärare som deltog från fyra olika förskolor.   I resultatet framkommer att informanterna har viss kännedom kring försummelse, men de är mer osäkra på psykisk och emotionell försummelse än fysisk försummelse vilket kan medföra en utmaning kring att upptäcka försummelse. Informanterna i studien menar att det finns ett samband mellan en trygg anknytning till barnet och att se de tecken barnet visar på försummelse. Att vara en trygg anknytningsperson för barnet kan möjliggöra att kunna se när barnets beteende varierar. Det gör att barnet känner en trygghet och vågar visa tecken eller berätta vad som pågår i hemmet vilket hjälper pedagogerna på förskolan att upptäcka försummelse. Förskollärarna i studien förklarar att en god relation till vårdnadshavarna bådar gott för att upptäcka och åtgärda försummelse. I resultatet framgår även att flera av de intervjuade känner en oro kring att anmäla misstankar kring försummelse till Socialtjänsten.    Slutsatsen i studien pekar på att det krävs att förskollärare får ytterligare kunskaper i ämnet för att kunna hjälpa barnet som är utsatt för försummelse. Det kan göras genom fortbildning på förskolor. För att arbeta förebyggande kan detta tas upp ytterligare under förskollärarutbildningen.