Användning av grönområden under Covid-19-pandemin och dess påverkan på psykisk hälsa : En fallstudie av Bergshamra och dess närliggande grönområden

Sammanfattning: När viruset SARS-CoV-2 började spridas i Sverige i början av år 2020 och den dödliga sjukdomen Covid-19 började härja, började det snabbt införas åtgärder i samhället. Detta ledde till att allt fler började jobba och studera hemifrån, vilket i sin tur ledde till en förändring av användningen av grönområden i ens närområde. Denna studie syftar till att undersöka hur Covid-19-pandemin har påverkat människors användande av grönområden i deras närområde samt hur detta har påverkat deras psykiska hälsa. För att uppnå syftet med studien och besvara frågeställningarna, användes främst en kvalitativ metod. En litteraturstudie genomfördes för att få kunskap om vad tidigare forskning skrivit om ämnet, där man kunde se att grönområden har stor påverkan på den psykiska hälsan. Dessutom gjordes en fallstudie över området Bergshamra i Solna kommun. I fallstudien utfördes en dokumentstudie över Solna kommuns dokument, platsobservationer i området genom att inventera miljön utifrån åtta upplevelsekvaliteter samt en enkätundersökning som skickades ut till invånarna i Bergshamra varav 192 personer deltog. I studien gjordes två primära avgränsningar, nämligen definitionen av området geografiskt samt definitionen av begreppet psykisk hälsa där denna studie avser psykiskt välbefinnande samt psykiska besvär. Resultatet av fallstudien visade att större delen av invånarna i Bergshamra vistades i närområdets grönområden mer än vad de gjorde innan pandemin. De kände även bättre psykisk hälsa i samband med utevistelse i grönområden. Människor har dock olika preferenser och det fanns många kvaliteter i Bergshamras grönområden som kunde förbättras. Trots att Bergshamra har en hög kvantitet av grönområden kände vissa personer att kvaliteten kunde förbättras och att kommunen inte tog ett ordentligt ansvar för skötsel. Resultatet innebär att grönområden spelade en viktig roll för den psykiska hälsan under pandemin, men för att grönområden ska ge nytta krävs det att de håller en god kvalitet. Till sist avslutas studien med kritik av metoden som användes, som exempelvis att vissa enkätfrågor hade kunnat varit utformade annorlunda och att svarsfördelningen var något ojämn. Sist ges förslag på hur fortsatta studier skulle kunna behandla ett liknande ämne som detta, genom att exempelvis undersöka socioekonomisk bakgrund eller använda mer kvantitativa metoder som exempelvis GIS för att kartlägga avstånd till grönområden.