Earnings management vid redovisning av forskning och utveckling : tar företagsledningarna chansen?

Sammanfattning: Bakgrund och Problematisering: I och med att internationella redovisningsregler blev tvingande för europeiska börsbolag 2005 förändrades svensk redovisning. Vad gäller redovisningen av forskning och utvecklingskostnader öppnades för en större andel subjektiva bedömningar. Denna subjektivitet kan leda till att företagsledningar tar redovisningsbeslut för att genom de i näringslivet vanliga bonussystemen gynna sig själva, bedriver earnings management. Om detta är fallet innebär det att det kan ifrågasättas om bonussystemen fungerar som det är tänkt. Det är därför relevant att studera om företagsledningar verkligen använder forsknings och utvecklingskostnaderna för att bedriva earnings management. Syfte och frågeställning: Syftet är att undersöka om de möjligheter till subjektiva bedömningar som ges av IAS 38 leder till earnings management. Ur detta syfte kommer frågeställningen om hur det eventuella sambandet mellan incitament att bedriva earnings management och kostnaderna för forskning och utveckling. Metod: Studien har en kvantitativ metod med hypotetiskt deduktiv ansats. Ur agentteorin har hypoteser deducerats som prövas i en undersökning av redovisningsdata. Prövningen använder regressionsanalys för att godta hypoteserna. Slutsats: Studien visar på positivt samband mellan incitament att bedriva earnings management i form av big bath och income smoothing och kostnaderna för forskning och utveckling vilket innebär att företagsledningar synes utnyttja forsknings och utvecklingskostnaderna för att reglera resultatet.