Föräldrasamverkan i skolan. Ur ett elevperspektiv

Sammanfattning: Sedan folkskolan införande (och troligtvis ännu tidigare) har föräldrar haft synpunkter på deras barns undervisning i skolan. Politiker och andra styrande inom skolan har också förstått vitsen med föräldraengagemang i de egna barnens lärande som en tillgång för skolan. Sällan eller aldrig har eleverna frågats vad de tycker om föräldraengagemang i slan. I samarbete med en lokal skolstyrelse med föräldramajoritet är detta arbete gjort under vårterminen 2003. Syftet med arbetet är att ta reda på vad eleverna tycker om föräldrarnas engagemang i skolan och i klassrummet. Usökningen är avgränsad till att enbart gälla denna enda skola. Som undersökningsmetod har jag använt mig av en kvantitativ enkätundersökning utdelad till ca 250 elever. Av dessa har 91 % svarat, vilket får anses vara en mycket god svarsfrekvens. Vad tycker eleverna om att föräldrarna besöker skolan både som åhörare/hjälplärare, deltagare i utvecklingssamtal och delaktig i skolbeslut? De allra flesta elever har en positiv syn på föräldrars skolengagemang, även om det kan vara psamt ibland. Jag konstaterar att elever i stort uppskattar kontakter mellan föräldrar och skolans personal. Bland de mesteniga svaren var elevers absoluta tillit till att föräldrar har en dialog med klasslärare/lärare och att det är helt OK för föräldrar att prata med andra föräldrar. Elevers åsikter om föräldrar som bestämmer i skolan är lite tudelad men de flesta tycker att det är bra. Åsikten om evens medbestämmande i skolan varierar över årskurserna, där de lägre kurserna anser sig ha mer att säga till om än de högre. Något som samtliga årskurser var överens om var att utvecklingssamtal var en bra informationskanal. Några nior nämner utvecklingssamtalet som den enda kanalen "att få veta hur det går".