Finansiering av kommunala utgifter

Sammanfattning: I Sverige ligger ansvaret för stora delar av den offentliga verksamheten på kommunal nivå. Internationellt sett har svenska kommuner en hög grad av självbestämmande och stort ansvar för viktiga områden samtidigt som en stor del av beskattningen sker på central nivå. Tillsammans med målet om lika utbud av offentliga tjänster i hela landet innebär det att inkomstutjämningen mellan kommunerna fått en mycket central roll i den offentliga ekonomin. Uppsatsen ambition är att bedöma om det finns anledning att bredda kommunernas skattefinansiering och vilka skatter/skattebaser som i så fall kan vara lämpliga. Teorin och empirin analyseras vidare och leder fram till slutsatsen att en reform av fastighetsavgiften så att den är fortsatt kommunal men blir en mer traditionell fastighetsskatt i den mening att den baseras på taxeringsvärdet och kommunerna själva får välja skattesats. Detta skulle ge kommunerna en bredare skattebas. På så vis skulle en skatteväxling mellan den mer rörliga inkomstskatten och den mindre rörliga fastighetskatten möjliggöras. Förhoppningen är då att kommunerna blir mindre beroende av inkomstutjämning, och det kan öka det lokala ansvaret för finansieringen och tjänsteutbudet.