” … Nu orkar man köra på!” : Socialsekreterares reflektioner kring arbetstidsförkortning inom socialtjänsten

Sammanfattning: Arbetstidsförkortning har på senare år provats inom socialtjänsten i ett flertal kommuner i syfte att motverka hög personalomsättning och stress. Uppsatsens syfte var att undersöka hur socialsekreterare reflekterar kring betydelsen av arbetstidsförkortning för deras upplevelse av arbetsmiljö och kvaliteten i klientarbetet. En fokusgruppsintervju genomfördes med fyra socialsekreterare. Av intervjun framgick att socialsekreterarna upplevde att arbetstidsförkortningen innebar att förutsättningarna för återhämtning ökade samtidigt som man mer sällan upplevde konflikter mellan familjeliv och arbetsliv. Socialsekreterarna beskrev också att de upplevde sig mer fysiskt och psykiskt närvarande samt att de hade mer ork för arbetet samtidigt som detta utfördes mer effektivt och flexibelt. Vidare upplevdes arbetsplatsen som tryggare eftersom personalomsättningen minskade. De nackdelar som beskrevs var att motsättningarna mellan enheterna inom socialtjänsten ökade samt att tillgängligheten för klienterna blev sämre. Avslutningsvis diskuteras frågan om arbetet som socialsekreterare i socialtjänsten är ett yrke där arbetstidsförkortning krävs för att personalen ska orka med en arbetsdag.