Patienter med nack- och ryggsmärta i primär-vården: arbete, anställning och utbildning

Sammanfattning: Sammanfattning Bakgrund: Muskuloskeletal smärta är vanligt förekommande och är en vanlig orsak att söka hjälp inom primärvården. Det är känt att muskuloskeletala symtom som nacksmärta och rygg-smärta kan bero på arbetsrelaterade fysiska krav och psykosociala faktorer kan ge hög muskel-belastning och minskat mentalt välmående. Förekomst av nack- och ryggsmärta har visats van-ligare bland individer med lägre utbildningsnivå som också har högre belastning, låg kontroll och sämre möjlighet att påverka sin arbetssituation samt upplever mer stress i sitt arbete. Det behövs mer kunskap om arbets- och anställningsförhållanden bland patienter med rygg- och/el-ler nacksmärta och hur utbildningsnivå påverkar dessa besvär. Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats var att beskriva arbets- och anställningsförhållanden, förändring i arbetsbelastning och svårighetsgrad på arbetet för patienter med akuta/sub-akuta nack- och ryggsmärta som sökt fysioterapi inom ramen för forskningsprojektet WorkUp. Vi-dare att jämföra självskattad arbetsförmåga, prognos att stanna i yrket, tillit till förmågan att hantera arbetssituation och förväntningar på behandlingen mellan hög- respektive lågutbildade. Metod och material: Ursprungligen är detta arbete en beskrivande studie som täcker studiepo-pulation, arbetssituation, anställningsvillkor, förändring av arbetsbelastning och svårighetsgrad i arbetet. Hittills är detta arbete en retrospektiv kohortstudie som omfattar jämförelser mellan låg- respektive högutbildade patienter som ingick i WorkUp. 352 patienter ingick i WorkUp. Icke-parametriska tester användes; Mann-Whitney och Chi-2. Beräkningar gjordes i det stat-istiska programmet SPSS. Resultat: Det fanns en signifikant skillnad (p =0,018) mellan de högutbildade och lågutbildade avseende upplevd arbetsförmåga. Lågutbildade 6 av 10 (Q3-Q1; 5), högutbildade 7 av 10 (Q3-Q1; 3,75). Ingen signifikant skillnad hittades vid jämförelser avseende förväntningar på behandling (p=0,625), tillit till förmågan att hantera arbetssituation (p=0,256), fysiska krav på arbetsför-måga (p=0,167), psykiska krav på arbetsförmåga (p=0,789) och prognos att stanna i yrket (p=0,435). Konklusion: Upplevd arbetsförmåga skattades högre bland högutbildade jämfört med det låg-utbildade Nyckelord: Muskuloskeletal smärta, arbetssituation, arbetsförmåga, utbildningsnivå