Ny Dag, Folkets Dagblad och Abessinienkrisen 1935

Sammanfattning: År 1935 invaderar Italien under ledning av Benito Mussolini Etiopien, på den tiden kallat Abessinien. Kriget föregicks av en lång tids mobilisering och debatt, både i omvärlden och i Sverige. Den här uppsatsen handlar om hur tidningarna Ny Dag och Folkets Dagblad påverkades av Sovjetunionens politik gentemot Abessinienkrisen 1935 i deras egna ställningstaganden i Abessinienkrisen, samt hur det påverkade deras syn på antikrigsdemonstrationer i Sverige. Ny Dag var partitidning för Sveriges Kommunistiska Parti och Folkets Dagblad för Socialistiska Partiet. Källmaterialet i denna uppsats består av bevarade upplagor ifrån Ny Dag och Folkets Dagblad som finns i Kungliga bibliotekets mediearkiv. Undersökningen är uppdelad i två tidsperioder, mellan januari-juli 1935 samt juli-oktober 1935. Detta för att Kominterns kongress äger rum i augusti 1935 samt att kriget bryter ut i oktober. Även om båda tidningarna var motståndare till Italiens invasion av Abessinien visar resultatet av denna undersökning på att det rådde stora motsättningar mellan tidningarna om hur antikrigsarbetet skulle föras, samt att tidningarnas relationer till Sovjetunionen i hög grad präglade tidningarnas ställningstaganden. Detta var extra tydligt efter Kominterns 7:e kongress i augusti 1935, då tidningarna upptog en bitter och intensiv rivalitet gentemot varandra kring Abessinienfrågan. Medan Ny Dag i stort sett var helt eniga med Kominterns riktlinjer gällande Abessinienkrisen och på vilket sätt antikrigsarbetet skulle föras, ställde sig Folkets Dagblad skarpt kritiskt till Komintern och Ny Dag i dessa frågor. Ämnen som tidningarna kom att vara oense om var Sovjetunionens roll i Abessinienkrisen, Nationernas Förbunds roll samt Sveriges roll och hur antikrigsrörelsen i Sverige skulle mobiliseras.