Förändringar i elevers läshastighet och avkodningsförmåga med intensiv lästräningsmetod : – En kvasiexperimentell studie med hjälp av läslistor.

Sammanfattning: I föreliggande studie var att se hur elevers läshastighet och avkodningsförmåga påverkades efter användning utav Wendicks läslistor under fem veckor. Studien har utgått från frågor som: Vilka elevgrupper verkade gynnas eller missgynnas av denna metod? Finns det några skillnader i relation till kön och hur upplever eleverna själva intensivträning med Wendicks läslistor? Som metod användes kvasi-experiment där redan befintliga grupper fanns och randomisering inte var aktuellt. I studien ingick två försöksgrupper, en från åk 2, en från åk 4 samt två jämförelsegrupper inom samma årskurser. För att testa av elevernas avkodning och läshastighet användes H4 där eleverna fick göra ett för- och eftertest där en intervention gjordes under fem veckor med Wendicks läslistor för att se huruvida det sker en progression efter träning med dessa. Baserat på resultatet vid förtestet delades samtliga elever in i en av tre stanine-normerade grupper i studien, kallade för röd, grön och blå grupp. Röd grupp är de som inte klarade förväntad läsnivå, grön grupp är de elever som hade förväntad läsnivå och blå grupp är de elever med mer än förväntad läsnivå. Det gjordes också ett kvalitativt inslag i form av webbaserad enkät där elevernas egna tankar kring Wendicks läslistor som läsmetod lyftes fram. Efter användning utav Wendicks läslistor ökade samtliga grupper inom försöksgrupperna i antal lästa ord. Däremot var ökningen marginell om man jämför med de som ingick i jämförelsegrupperna och endast använt sig av ordinarie läsundervisning. Resultat i studien visar på skillnad vad gäller kön i linje med tidigare forskning där flickor ofta presterar högre inom bland annat läsning. Flickorna ligger på en högre nivå i antalet lästa ord mot pojkarna och flickorna gynnades mest av Wendicks läslistor. I enkäterna framkom olika tankar kring att använda sig utav denna läsinlärningsmetod. En del av eleverna ansåg att det var svårt med ”kamratläsning” medan andra tyckte det var roligt och givande. De elever som låg på en högre nivå än väntat för årskursen tyckte det kändes överflödigt med denna läsmetod.