Programmering inom teknikundervisningen : En studie som fokuserar på vilka möjligheter och utmaningar det finns inomprogrammering i åk 4-7 för tekniklärare

Sammanfattning: Syftet med den här studien var att få kunskap om vilka möjligheter och utmaningar som tekniklärare i årskurs 4 – 7 beskriver när de ska undervisa om programmering. Denna studie fokuserade på undervisning som bidrar till elevers förståelse för användningsområdena inom programmering och betydelsen i vårt teknikintensiva samhälle samt elevernas förståelse för att vissa föremål i vår vardag och vårt samhälle är programmerade för att fungera. Den här studien genomfördes med aktionsforskning där fokusgruppdiskussioner användes som datainsamlingsmetod. Aktionsforskningen genomfördes i två cykler där planering, genomförande, utvärdering och ny planering med vissa förändringar utfördes. Resultatet i denna studie visade sig i olika teman som visade sig i möjligheter och utmaningar. Studien visar att utmaningar för lärarna inbegriper progression i undervisningen av planering, lärarnas intresse och kompetens samt tillgången på digitala verktyg. Andra utmaningar var att tydliggöra syftet med undervisningen för eleverna. Slutsatsen i denna studie var att lärare behöver mer stöd när det kommer till progressionen i undervisningen om programmering, då det skrivs fram så lite och otydligt centralt innehåll. Tidigare forskning visade inte på kunskapsluckan när det gäller progressionen i de olika årskurserna, hur lärare ska genomföra sin bedömning och hur lärare som saknar eget intresse eller kunskaper ska sätta betyg på elever i de olika årskurserna. Det här ger inte en likvärdig skola, då alla elever riskerar att få olika kunskaper med sig beroende på omderas lärare är intresserad eller inte samt om läraren är kompetent eller inte. Studien var kopplad till det teoretiska perspektivet pragmatismen, vilka anser att man ska undervisa barn och inte ämne och att det är viktigt att integrera teori och praktik.