Vad är det som krävs i kraven? : En analys av kunskapskraven i Svenska 2 med hjälp av Blooms reviderade taxonomi

Sammanfattning: Det är inte alltid självklart vilka typer av kunskaper det är som testas i en kurs. Dessutom är inte skolväsendets föreskrivna styrdokument skapade ur intet, utan de är skapade utifrån en viss syn på kunskap utifrån sin tid. Detta innebär att kunskapskraven inte på något sätt är neutrala, utan det finns ett tolkningsutrymme i styrdokumenten. Detta tolkningsutrymme leder till att lärares bedömningar kommer att variera utifrån både sin syn på kunskap, och den synen på kunskap man hade när styrdokumenten skapades. Därför är det av intresse att undersöka kunskapskraven i en kurs för att se vilka typer av kunskaper den kursen förutsätter att en elev ska besitta vid kursens slut. Syftet med detta arbete är att undersöka och kartlägga vilka typer av kunskaper det är som täcks och berörs i kursen Svenska 2 på gymnasienivå, samt undersöka hur progressionen ser ut mellan betygsnivåerna (E, C och A). Detta görs med hjälp av Skolverkets föreskrivna kunskapskrav som analyseras med hjälp av en innehållsanalys, samt Blooms reviderade taxonomi som analysverktyg. Resultatet visar att kursen Svenska 2 har en relativt god spridning i Blooms reviderade taxonomi, men att det sällan förekommer någon progression mellan kursens betygsnivåer. Progression sker i bara 17 meningar av 51 och utav de 17 är det bara 1 mening som utgör progression i den kognitiva processen. I stället för progression i betygsnivåerna händer det också att nya kunskaper tillkommer på de högre nivåerna, i stället för att en och samma kunskap avancerar. Progressionen sker i stället i delar av kunskapskraven som inte har tagits med i undersökningen, vilket kan tyda på att Blooms reviderade taxonomi å ena sidan, och Skolverkets kunskapskrav i Svenska 2 å andra sidan, har olika syn på kunskap och hur denna avancerar.