Lärarstudenters användning av historisk empati som verktyg för demokratifostran

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Malmö universitet/Malmö högskola/Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI); Malmö universitet/Malmö högskola/Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI)

Sammanfattning: Skolinspektionen har i en rapport påvisat att lärare inte i tillräcklig utsträckning undervisar i linje med skolans demokratiseringsuppdrag. Rapporten framhåller behovet av att lärare besitter den kunskap och kompetens som krävs för att bedriva sådan undervisning. Ett sätt för historielärare att verka i linje med demokratiuppdraget är genom historisk empati. Det finns dock få studier som undersöker huruvida blivande lärare använder historisk empati kopplat till demokratifostran. Denna studie syftar till att få syn på hur historisk empati tar sig uttryck i lärarstudenters resonemang om sin undervisning, och i så fall på vilket sätt lärarstudenter använder historisk empati för att bedriva demokratifostran genom sin historieundervisning. Studiens utgångspunkt är en definition av historisk empati som innefattar både kognitiva och affektiva aspekter,  där den affektiva aspekten bidrar till utvecklandet av demokratiskt tänkande. Undersökningsmetoden som användes var semistrukturerade intervjuer, både individuellt och i grupp. Informanterna var ämneslärarstudenter, inriktade mot årskurs 7-9 eller gymnasiet med förstaämnet historia. Inför intervjuerna fick informanterna ta del av källmaterial bestående av kärleksbrev från 1840-talet. Under intervjuerna skulle informanterna resonera kring hur de skulle vilja använda sig av materialet i sin undervisning.  Resultaten av studien visade att informanterna genomgående använde såväl kognitiva som affektiva aspekter av historisk empati i sina resonemang kring undervisning, utan att referera explicit till begreppet. Den affektiva aspekten framhölls i syfte att intressera och motivera eleverna samt göra innehållet i undervisningen relevant och meningsfullt. Den kognitiva aspekten ansågs bidra till utvecklandet av ämnesrelaterade kunskaper och förmågor. En av fyra informanter lyfte att den affektiva aspekten dessutom kan hjälpa elever utveckla förmågan att verka i ett pluralistiskt samhälle, alltså som ett verktyg för demokratifostran. Majoriteten av informanterna var mer fokuserade på utveckling av ämneskunskaper, och gjorde ingen koppling till skolans övergripande mål och syften eller skolans värdegrund.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)