Konstruktioner av ett yttersta skyddsnät : En diskursanalytisk intervjustudie med handläggare på ekonomiskt bistånd

Sammanfattning: Syftet med denna studie har varit att undersöka den diskursiva konstruktionen av ekonomiskt bistånd som yttersta skyddsnät inom ramen för handläggning och bedömning. För att besvara syftet har gruppintervjuer med handläggare på ekonomiskt bistånd genomförts. Vid intervjuerna har tre vinjetter presenterats som handläggarna fått möjlighet att diskutera. I uppsatsen används Laclau och Mouffes diskursteori som teori och analysmetod. Vår studie visar på konstruktioner av ekonomiskt bistånd som det yttersta skyddsnätet i form av tre diskurser; diskursen om ett yttersta skyddsnät då alla andra möjligheter är uttömda, diskursen om ett yttersta skyddsnät mot någonting samt diskursen om ett yttersta skyddsnät när andra välfärdssystem brister. Vi har identifierat den första diskursen, med betoning på klientens skyldigheter och egna ansvar, som hegemonisk. I den andra diskursen betonas klientens rättigheter och hjälpbehov samt handläggarnas ansvar för den enskilde. I den tredje diskursen ligger fokus på kommunens yttersta ansvar för sina invånare när andra välfärdssystem brister. Det finns en motstridighet mellan diskurserna, vilket får konsekvenser för biståndshandläggarna i form av ett komplicerat arbete. Studien visar på variation mellan kommunerna i de diskursiva konstruktionerna, frågan om att stå till arbetsmarknadens förfogande, förmildrande omständigheter samt innebörden av nöd & kris. Variationerna leder till en osäkerhet för den biståndssökande avseende utfallet på ansökan om ekonomiskt bistånd. Vår studie visar på potentiella brister i välfärdssystemet och i organiseringen av ekonomiskt bistånd. Vi anser därför att ekonomiskt bistånd kan behöva reformeras i grunden.