Hur mår den förtätade staden? : En studie om hur utmaningar vid förtätning påverkar välbefinnande i Hagastaden och Liljeholmskajen

Sammanfattning: Förtätning anses vara eftersträvansvärt och hållbart i dagens stadsbyggnad, i och med de fördelar täthet medför, och i Stockholm syns en trend med områden där det byggs både högre och tätare än tidigare. Även om förtätning innebär fördelar medför det flera utmaningar där avvägningar behöver göras mellan olika kvalitéer. Därför är syftet med denna undersökning att studera utmaningar med förtätning som kan komma att påverka människors välbefinnande ifall de inte prioriteras. Litteraturstudier har utförts för att samla information om kopplingen mellan täthet och välbefinnande samt de studerade utmaningarna kring ljusförhållanden, grönområden och ytor för barn. Dessa utmaningar valdes ut eftersom de var återkommande i den offentliga debatten om förtätning. Därefter utfördes en jämförelse mellan Hagastaden och Liljeholmskajen, vilka båda förtätas genom omexploatering, där både kvalitativa och kvantitativa förtätningsaspekter undersöktes med grund i teorin. Resultaten visade att Liljeholmskajen var tätare än Hagastaden utifrån de kvantitativa måtten på områdesnivå men att Hagastaden var tätare på kvartersnivå. De visade även att liknande strategier använts vid förtätning i båda områdena men att de studerade täthetsmåtten kan förstås på olika sätt. Undersökningen visade dessutom att det är betydande att se till både hårda och mjuka element vid bestämmelse av täthet samt att kvalitativa mått ibland säger mer än kvantitativa. Vidare pekade resultaten i studien på att de undersökta utmaningarna kan påverka välbefinnande negativt om dessa inte hanteras på ett bra sätt i planeringen, där barn riskerar att beröras mest i både Hagastaden och Liljeholmskajen. Studien kom fram till tre kriterier att ta hänsyn till vid avvägningen mellan förtätning och de tre utmaningarna. Dessa kriterier innefattar; att vid förtätning ha en stor skillnad mellan högsta och lägsta våningsantal för att främja goda ljusförhållanden, att vid utformning av grönområden fokusera på varierad natur och vegetation samt att vid ytor för barn fokusera på förskolegårdar, där dessa ska vara tillräckligt stora och inkludera en betydande mängd vegetation.