Moderskap och uppfostran - En kvalitativ studie om mammornas barnuppfostran från tre olika etniska perspektiv, det kurdiska, arabiska och etniskt svenska.

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete

Författare: Semira Hussain; [2014-01-03]

Nyckelord: Moderskap; Socialisation; Kultur; Etnicitet;

Sammanfattning: Uppsatsens syfte var att få ökad kunskap om relationen mellan etnicitet, moderskap och uppfostran. Frågeställningarna var: Vilken är mammornas bild av den ideala modern? Vad uppfattar mammor påverkar dem i deras mammaroll? Vilken betydelse ges etnicitet i relation till moderskap och barnuppfostran? Vad har mammorna gemensamt och vad skiljer dem åt?Studien baserades på fyra fokusgrupper med mammor från tre olika etniska bakgrunder. Varje grupp bestod av två kurdiska, två arabiska och två etniskt svenska mammor vilket sammanlagt var tjugotre mammor. Jag valde att undersöka dessa mammors upplevelser av sitt föräldraskap i Sverige och utifrån deras erfarenheter ta reda på mammornas svårigheter i relation till samhället, och deras likheter och olikheter. Vidare undersöktes etnicitetens relation till moderskapet. Databearbetningen gjordes genom tematisering som presenterade empirin under de tre huvudkategorierna i uppsatsen: moderskap, etnicitet och uppfostran.Resultaten visade att mammorna har många gemensamma egenskaper och attityder gällande barnuppfostran och är överens om att uppfostran sker i samband med maktutövning som reglerar och styr barnens liv i vilket mammorna fungerar som vägledare. Men hur och när de använder makt är däremot mycket individuellt. Alla mammorna har samma syfte med barnuppfostran som innefattar att vägleda barnen, lära dem respektera andra, ha ett bra liv, bli intelligenta individer och få bra utbildningar. Trots olika etniciteter, kulturer och traditioner är könsordning och traditionell arbetsuppdelning närvarande i familjer med såväl kurdisk, som arabisk och etniskt svensk bakgrund. De skillnader som framkom var att mammor med utländsk bakgrund mötte betydligt flera svårigheter med barnuppfostran i relation till etnicitet på grund av diskriminering, tillhörighet/inkludering och icke tillhörighet/ exkludering, maktstrukturer, individualiseringssystem och barnuppfostransmönster. Dessutom handlade skillnaderna om synen på sexuella relationer där etniskt svenska mammor visade sin orolighet och sitt missnöje med tonåringens sexuella relationer som är kopplad till könssjukdom och graviditet. Medan utländska mödrars orolighet och missnöje med tonåringens sexuella relationer har en annan bakgrund vilken är relaterad till religion och kultur där sådana relationer är förbjudna tills efter giftermål.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)