Beaktande av OECD:s riktlinjer, Shell-vklart? Om möjligheten att beakta riktlinjerna för internprissättning vid tillämpning av principen om verklig innebörd

Sammanfattning: Av principen om rättshandlingars verkliga innebörd följer en möjlighet för rättstillämparen att förbise en rättshandlings rubricering till förmån för det faktiska handlandet, i de fall det föreligger en distinktion däremellan. I detta hänseende har civilrätten beskrivits som prejudiciell i relation till den skatterättsliga disciplinen. En bedömning av transaktionens verkliga innebörd är ett led i fastställande av rättsfakta och sker således innan tillämpning av aktuell rättsregel. En sådan potentiell rättsregel är den s.k. korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § inkomstskattelagen. Föreskriften innebär att Skatteverket, eller domstolen, kan korrigera den skattskyldiges redovisade resultat. Lagregeln tar sikte på transaktioner mellan parter i intressegemenskap där ett eller flera avtalsvillkor avviker från vad som avtalats mellan oberoende parter. Avsaknad av såväl utförliga lagförarbeten som relevant praxis medför att domstolar sökt finna vägledning beträffande korrigeringsregelns tillämplighet i andra källor. Den internationella organisationen OECD och dess detaljerade material har följaktligen fått betydelse för den svenska rättstillämpningen. I RÅ 1991 ref. 107, det s.k. Shell-målet, bekräftade Högsta förvaltningsdomstolen att OECD:s riktlinjer för internprissättning i relevanta delar kunde tjäna som vägledning vid tillämpning av den svenska korrigeringsregeln. Utfallet tycks emellertid ha tolkats extensivt och avgörandet har stundom nyttjats för att rättfärdiga tillämpning av principen om rättshandlingars verkliga innebörd. I framställningen diskuteras innebörden av den svenska principen och en sådan potentiellt utvidgad användning av riktlinjerna. Uppsatsen finner att det visserligen inte finns någonting som hindrar domstolar att söka vägledning i riktlinjerna, en sådan ordning kan rentav te sig fördelaktig. Frågan om OECD:s riktlinjers tillämplighet vid prövning av rättshandlingars verkliga innebörd är emellertid inte prövad i högsta instans och det är svårt att utifrån domstolens resonemang i Shell-målet utröna hur långt prejudikatet sträcker sig.