Kriskommunikationens ändrade förutsättningar

Sammanfattning: Vi har fördjupat oss inom ämnet kriskommunikation och hur denna bedrivs på den moderna dialogiska sociala mediekanalen Facebook kontra den mer traditionella monologiska formen av kommunikation via pressmeddelanden. Med Swedbanks kris gällande inblandning i penningtvättsskandalen 2019 som undersökningsobjekt har vi granskat hur kriskommunikationen bedrivs på ovanstående plattformar. Vi har utifrån kriskommunikationsmodellen image repair theory och ett retoriskt perspektiv undersökt hur kommunikationen skiljer sig åt mellan pressmeddelanden och kommunikation på Facebook. Detta har vi gjort för att belysa viktiga skillnader mellan en mer monologisk kommunikation och tvåvägskommunikation som sociala medier främjar. I vår undersökning har vi sett att Swedbank använder sig av samma försvarsstrategier i pressmeddelanden som i kommunikation på Facebook. Dock har vi kunnat urskilja retoriska skillnader där en mer personlig kommunikation har bedrivits på Facebook vilket främjar relationsskapande. Vidare har vi även kunnat se brister i image repair-modellen vid analys av svarskommentarer på Facebook. Vid flertal tillfällen undviker Swedbank att svara på intressenters frågor vilket inte kunnat kategoriseras under någon försvarsstrategi. Således lyfter vi frågan om ytterligare en strategi bör adderas till den befintliga Image Repair modellen i form av “Undvika frågan”.