Juverinfektion hos tackor med kliniskt friska juver : bakterieförekomst och celltal i mjölk

Sammanfattning: Subklinisk mastit (juverinflammation utan synliga symtom) är vanligt hos flera mjölkproducerande arter inklusive får. I kött- och pälsfårbesättningar kan subklinisk mastit ge lägre slaktvikt hos lammen till följd av minskad mjölkproduktion hos tackan. Risken att lammen försöker dia en annan tacka ökar om de inte blir mätta av sin mammas mjölk. Eftersom de flesta mastiter är bakteriellt orsakade kan lammens tjuvdiande vara en potentiell smittväg för juverinfektioner. För att förhindra smittspridning behövs snabba och pålitliga fältmetoder för att detektera juverinfektion. Syftet med studien var att kartlägga förekomsten av juverinfektioner hos tackor med kliniskt friska juver i svenska kött- och pälsfårbesättningar. Ytterligare ett syfte med studien var att utvärdera förmågan hos California Mastitis Test (CMT) och DeLaval Cell Counter (DCC) att identifiera juverinfektioner hos tackor med kliniskt friska juver. Mjölkprov togs från lakterande juverhalvor från 773 tackor i 23 kött- och pälsfårbesättningar under perioden juni 2013 till augusti 2014. Tackorna provtogs antingen i samband med avvänjning 2013, lamning 2014 eller avvänjning 2014. Två besättningar provtogs enbart en gång, två besättningar provtogs tre gånger och 19 besättningar provtogs två gånger. I studien undersöktes 2101 mjölkprov från 773 tackor avseende bakterieförekomst genom odling. CMT utfördes på 83 % av alla juverdelar där mjölkprov togs ifrån och DCC användes på 75 % av alla mjölkprov. Juverinfektion påvisades hos 24 % av alla provtagna tackor medan 15 % av alla provtagna tackor hade blandflora i ett eller båda mjölkproverna. Av alla provtagna tackor var 61 % utan någon växt vid odling. Det vanligaste bakteriefyndet var koagulasnegativa stafylokocker (KNS) och den återfanns i 58 % av alla mjölkprover som kom från juverdelar med juverinfektion. Statistiskt signifikanta samband återfanns mellan juverinfektion och CMT respektive DCC både på juverdelsnivå och individnivå men jämförelse av juverdelar inom tacka visade dock starkast samband. Högt celltal i en juverdel och lågt celltal i den andra juverdelen innebär att tackan med stor sannolikhet bär på en juverinfektion. Resultaten från studien visar att juverinfektioner hos får med kliniskt friska juver är vanligt förekommande i svenska kött- och pälsfårbesättningar och att mätning av mjölkens celltal med CMT eller DCC är användbart för identifiering av tackor med juverinfektion.