Språket som nyckel : En studie i hur fyra lärare undervisar om ämnesord med fokus på språklig sårbarhet

Sammanfattning: Sammanfattning /Abstrakt Andersson, Jenny och Mattsson Josefine (2023) Språket som nyckel: en studie i hur fyra mellanstadielärare undervisar om ämnesord i sina respektive ämnen, med fokus på språkstörning och språklig sårbarhet. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp Förväntat kunskapsbidrag   Vi hoppas att vår studie kan bidra med kunskap om hur några lärare tänker om språkutvecklande undervisning och hur explicit undervisning av ord och begrepp kan stötta elever i deras kunskaps- och ordförrådsutveckling. Vår förhoppning är att väcka medvetenhet om detta viktiga, men komplexa område, samt få fler pedagoger att reflektera över i vilken mån de själva arbetar språkutvecklande. Vi hoppas även skapa en dialog bland pedagoger runt detta, så att man kan hämta inspiration och lära av varandra i ett kollegialt samarbete. Att tänka tillsammans runt vilka språkliga krav undervisningen ställer och vilka utmaningar detta skapar, både för språkligt sårbara elever och för deras lärare är viktiga diskussioner som behöver lyftas till ytan på både individ-, grupp- och organisationsnivå. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur fyra mellanstadielärare  beskriver att de arbetar med ämnesspecifika begrepp utifrån hur deras undervisningspraktiker ser ut. Vi vill även bidra med kunskap om deras erfarenheter av språkutvecklande arbete, med fokus både på elever med diagnosen språkstörning, men även på elever som av annan anledning befinner sig i språklig sårbarhet.    Frågeställningarna vi utgår från är: Hur säger lärarna att de arbetar språkutvecklande för att stötta språkligt sårbara elever? Vilket stöd upplever lärarna att de får i det arbetet?  Vad ser de för vinster och utmaningar i det språkutvecklande arbetet? Teori Vi har i vår studie utgått ifrån Vygotskijs sociokulturella teori (1935/2010). Utöver denna teori belyser vi även vårt resultat utifrån flera specialpedagogiska perspektiv, som det kategoriska, det relationella och dilemmaperspektivet (Nilholm, 2005). Detta för att skapa en så komplett bild som möjligt av hur lärarna tänker i sitt språkutvecklande arbete och i vad de grundar sina beslut. Metod Vi har använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2018). Dessa planerades och strukturerades utifrån observationer, vilka genomfördes hos samtliga utvalda lärare. Observationerna användes enbart som ett arbetsmaterial som stöd för att kunna planera och genomföra intervjuerna. Valet av semistrukturerade intervjuer gjordes för att i intervjusituationerna förse oss med en flexibilitet som möjliggjorde användandet av följdfrågor då respondenternas svar gav information vi önskade fördjupa oss i.  Resultat Studien visade att samtliga respondenter såg vinster med att arbeta språkutvecklande och att de använde sig av olika stödstrukturer för att kunna arbeta på detta sätt. De förefaller däremot luta sig mot olika specialpedagogiska perspektiv, vilket bland annat påverkade deras sätt att se på kunskapsuppdraget, lektionsupplägg, eleverna och synen på vem som skulle genomföra arbetet med elever i språklig sårbarhet. Två av lärarna förefaller ha ett relationellt synsätt och två ett mer kategoriskt. Perspektiven gick inte att relatera till kön, arbetslivserfarenhet eller de respektive skolas kunskapssyn, då båda perspektiven representerades oavsett detta.  Specialpedagogiska implikationer Specialläraren har en betydande roll i hur skolorna arbetar språkutvecklande. Vi behöver stötta läraren i det språkutvecklande arbetet och tillgodose eleverna med ett varierat och tydligt arbete med språket i fokus. Lärarna behöver få handledning och fortbildning hur de kan arbeta med elever i språklig sårbarhet för att elevernas kunskapsutveckling ska bli så optimal som möjligt. Som speciallärare känns det också viktigt att belysa de olika specialpedagogiska perspektiven för lärarna. Detta för att skapa en medvetenhet om ur vilka olika perspektiv man kan se på och använda sig av specialpedagogiken, samt vilka olika effekter de olika perspektiven kan få på verksamheten.