Analytisk Hierarkisk Process och Analystisk Nätverksprocess : Metodutvärdering

Sammanfattning: Rädslan för att bli utsatt för ett brott och därmed bygga upp en otrygghetskänsla kan hämma människor att välja en specifik väg eller att vistas på speciella platser. Gävle kommun arbetar kontinuerligt för att skapa en trygg och säker miljö för invånarna där den upplevda tryggheten är lika viktig som den faktiska. Eftersom trygghet är något som påverkar alla i samhället applicerades denna studie på en GIS-baserad multikriterieanalys (MKA) på tryggaste vägvalet för gång- och cykeltrafikanter i Gävle kommun. Analysteknikerna analytisk hierarkisk process (AHP) och analytisk nätverksprocess (ANP) tillämpades för att utvärdera hur respektive teknik påverkade resultatet i en MKA. Målet med studien var att analysera skillnaderna mellan AHP och ANP samt hur de påverkar resultatet, identifiera hur kriterier och vikt styr trygghetsanalysen samt formulera förslag på andra appliceringsområden. För att erhålla lokal kännedom om samt rangordning av relevanta kriterier, ur trygghetsperspektiv vid samhällsplanering, utfördes intervjuer med en trafikplanerare, en landskapsarkitekt samt en översiktsplanerare vid Gävle kommun. Kartlagren som användes erhölls från Gävle kommun, Lantmäteriet samt Gävle Energi. Programvaror för databearbetning och analys var ArcGIS, ERDAS Imagine samt SuperDecisions.  Analysresultatet visade att de tryggaste områdena är Esplanaden i centrala Gävle, norra delen av stadsdelen Sätra samt Hille i norra Gävle. Platsbesöket gav en stark bild av att villaområden kändes tryggast utifrån gång- och cykeltrafikanters behov. De primära kriterierna att vara nära belysning, ha fri sikt, att det är människor i rörelse (relaterat till byggnader och busshållplatser) samt att vara långt ifrån tunnlar uppfylldes i olika villaområden runtom i Gävle. Fördelen med AHP var att den är enkel att bygga upp och kan tydligt visualisera hur olika parametrar påverkar varandra i en hierarkisk struktur. ANP däremot var något mer avancerad även i ett enkelt nätverk, men påverkades inte av den som utförde de parvisa jämförelserna på samma sätt som i AHP, eftersom det är svårare att förutse vilken rangordning de olika kriterierna tilldelas när klustren har inre och yttre beroende samt återkoppling till varandra.