En utmaning att hantera - Fysisk aktivitet inom psykiatrisk slutenvård : Sjuksköterskans uppfattning av att främja fysisk aktivitet

Sammanfattning: Bakgrund: Patienter med en allvarlig psykisk ohälsa når inte upp till rekommenderade miniminivåer av fysisk aktivitet trots att forskning påvisar att det både förebygger och är en effektiv omvårdnadsåtgärd vid psykisk ohälsa. Trots påvisad forskning möts fysisk aktivitet som en omvårdnadsåtgärd med många hinder och en osäkerhet till att vara drivande för omvårdnadsåtgärden. Barker och Buchanan-Barker ger i Tidvattenmodellen stöd till sjuksköterskan till att vara möjliggöraren för en återhämtningsprocess med hjälp av fysisk aktivitet. Syfte: Beskriva sjuksköterskors uppfattningar av att främja fysisk aktivitet för patienter inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Semistrukturerade intervjuer med fem sjuksköterskor som arbetar inom slutenvårdspsykiatrin. Data analyserades med en fenomenografisk ansats. Resultat: Uppfattningar som framkom är att sjuksköterskan kan främja fysisk aktivitet genom att hantera utmaningarna, att samarbeta med patienternasamt att ta sitt professionsansvar Slutsats: Deltagarna uppfattning är att fysisk aktivitet är en evidensbaserad omvårdnadsåtgärd som idag inte anses vara prioriterad, men att sjuksköterskan i samarbete med patienten åstadkomma en förändring utifrån de erfarenheter som patienten besitter och på så sätt vara drivande för att omvårdnadsåtgärden skall få en plats inom slutenvårdspsykiatrin.