Triageprocessen på akutmottagning : en enkätstudie om sjuksköterskors och läkares uppfattningar kring utbildning, förtroende och följsamhet

Sammanfattning: Patientflöden till Sveriges akutmottagningar ökar varje år. För att ta emot och bedöma pati­en­ter på ett patientsäkert sätt används triage. En välfungerande triageprocess är en förut­sätt­ning för ett patientsäkert arbete på akutmottagning. Syftet med denna studie var att göra en granskning av triageprocessen på akutmottagning, uti­från sjuksköterskors och läkares uppfattningar kring utbildning, förtroende och följsam­het.  Metoden var en deskriptiv tvärsnittsstudie baserad på en webbaserad enkätundersökning ställd till sjuksköterskor och läkare som arbetade inom triageprocessen på två sjukhus i Mel­lansverige. Inkluderade respondenter uppgick till n=191. Data har analyserats med hjälp av kvantitativ- och kvalitativ metod. Enkätfrågor med slutna svarsalternativ har analyserats kvantitativt med Chi-2-test [Χ2] och presenteras med deskriptiv statistik. Fritext­svar i enkä­ten har analyserats kvalitativt med manifest innehållsanalys.  Resultatet visar att det finns brister i triageutbildningen på akutmottagningarna som deltog i studien. Framförallt uppger läkarna att de saknar utbildning i triageverktyg och triagepro­cessens rutiner. Respondenternas svar visar att det finns brister i hur väl innehållet i utbild­ningen stämmer överens med hur arbetssättet tillämpas i den kliniska verksamheten och att respondenterna inte känner sig väl förberedda inför att börja arbeta med triage i klinisk verk­samhet. Patienternas sjukdomstillstånd anses inte identifieras adekvat av triageverktyg eller under triageprocess. Utifrån aspekter kring övertriagering samt identifiering av om­vårdnads­behov och medicinska behov har SATS högre förtroende hos sjuksköterskorna än DPT. Dock uppger respondenterna på båda akutmottagningarna att omvårdnadsbehov och medi­cinska behov inte fullt ut identifieras av triageverktyg eller under triageprocessen. Få respon­denter uppger att informationsöverföring i triageprocessen fungerar väl på deras ar­betsplat­ser. Det förekommer att respondenterna avviker från triageverktyget, triageproces­sens ruti­ner samt prioriteringsordning. Respondenternas uppfattningar är att läkare frångår oftare än sjuksköterskor. Sjuksköterskor som arbetar med sjuksköterskeledd triage anser i högre grad än övriga respondenter att bristande följsamhet till triageprocessens rutiner på­verkar patient­säkerheten på deras arbetsplats.  Slutsatsen är att det finns brister i triageprocessen på akutmottagningarna i studien som skulle kunna inverka negativt på patientsäkerheten.