Post-sovjetiska demokratier i Baltikum: etniska minoriteters
medborgarskap och dess påverkan på demokratisk stabilitet i
Lettland och Litauen

Detta är en Magister-uppsats från Luleå/Industriell ekonomi och samhällsvetenskap

Sammanfattning: Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förändringar i Central-
och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit århundraden i
Västeuropa skulle nu genomföras på några år. De nya stater som uppstod
eller snarare återuppstod gjorde att etniciteter splittrades eller
isolerades i de nya staterna. Dessa stater fick därigenom en stor andel
rysktalande minoriteter, vilket gjorde att en ny etnopolitisk situation
växte fram. Begrepp som medborgarskap och etnicitet torde därigenom ha fått
en ökad betydelse för den politiska kulturen och därigenom för stabiliteten
i dessa länder.

Syftet med uppsatsen är att undersöka sambandet mellan etniska minoriteters
medborgarskap och politisk samt demokratisk stabilitet genom att göra en
fokuserande jämförelse mellan Lettland och Litauen. Uppsatsen avgränsades
till de två länderna och de faktorer som vi valt att applicera i vår
undersökningsmodell.

Analysen visar att ju fler tydliga etniciteter länderna har, desto mer
splittrad och fragmenterad har politiken blivit. Trots att politiken är
splittrad och instabil verkar den dock fortfarande inom de demokratiska
ramar som satts av ländernas konstitutioner. Om vi applicerar Dahls
demokratiska teori på situationen i de båda länderna ser vi att trots att
politiken blir mer instabil så stärks demokratin. Enligt Dahls kriterier
beror detta på att fler effektivt deltar i politiken, fler har lika
rösträtt vid det slutliga avgörandet samt att vi får ett mer allomfattande
medborgarskap. Vi kan därför dra slutsatsen att etniciteternas rätt till
medborgarskap inverkar på den politiska stabiliteten genom att den påverkar
hur många tydliga konfliktdimensioner som finns inom politiken. Den
demokratiska stabiliteten påverkas, enligt vår undersökning, negativt när
det tillkommer fler nedärvda politiska viljor. Det gör det svårt att
anpassa den institutionella utvecklingen så att den följer alla parters
politiska kultur.

  KLICKA HÄR FÖR ATT SE UPPSATSEN I FULLTEXT. (PDF-format)