Kunskapsbedömning i bildämnet

Sammanfattning: Vi har i denna undersökning valt att tittat på hur aktiva bildlärare i grundskolans senare del, ser på och praktiserar kunskapsbedömning i ämnet Bild. Kunskapsbedömning i allmänhet och kanske i bild i synnerhet är inte problemfritt. Det visar både litteraturen och vår egen erfarenhet. Att bedöma elevers bilder har under lång tid setts som en kontroversiell fråga. En otydlig och ofta starkt traditionsbunden syn på de ämnesstoff bildämnet innehåller samt otydliga bedömningskriterier skapar en svårighet att utföra adekvata bedömningar i ämnet. I Skolverkets Nationell utvärdering av grundskolan 2003 (NU-03), framgår det att bild är det ämne i grundskolan där flest elever (ca 42 %) inte känner till vad som förväntas av dem för att de ska få ett visst betyg. Syftet med denna undersökning är att undersöka vilka faktorer som lärare i grundskolan fokuserar på och relaterar till i sina beskrivningar av sitt arbete med kunskapsbedömning i bildämnet. Undersökningen bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra bildlärare i södra Sverige. Resultatet visar att lärarna ser svårigheter men också vissa förtjänster med kunskapsbedömning. Svårigheterna skiljer sig i vissa fall mellan lärarna och handlar dels om konflikten mellan bedömning av produkten kontra processen, att bedöma och dokumentera processen, om otydliga kunskapsmål, om ämnets praktiska natur samt tidsbrist. Förtjänsterna av kunskapsbedömningen visar sig dels i den formativa bedömningens positiva effekter på elevernas lärande och utveckling i ämnet, en statushöjande effekt, samt i en till viss del motiverande effekt.