Metoder för beräkning och redovisning av klimatpåverkan - en jämförelse mellan Boverkets klimatdeklaration, Lokal färdplan Malmö 2030 och NollCO2

Sammanfattning: Klimatförändringar orsakade av människan medför en betydande konsekvens. I Sverige har handlingsplaner och lagkrav införts för att uppnå ett hållbart samhälle. En av branscherna med stor klimatpåverkan i form av växthusgasutsläpp är bygg- och fastighetssektorn. En konkret åtgärd som införts för att främja en hållbar utveckling inom samhällsbyggnadssektorn är lagkravet om klimatdeklaration av byggnader. I denna rapport studeras tre metoder vilka kan användas för att beräkna och redovisa klimatpåverkan från en nyproducerad byggnad. De tre metoderna är klimatdeklaration enligt Boverket, Lokal färdplan Malmö 2030 och Sweden Green Building Councils certifieringssystem NollCO2. I denna rapport görs en jämförelse, utifrån ett livscykelperspektiv, mellan Boverkets klimatdeklaration, LFM30 och NollCO2. Syftet med jämförelsen av metoderna är att underlätta valet av metod inför arbetet med klimatredovisning. Mer specifikt avser jämförelsen metodernas utformning, innehåll, likheter, skillnader samt behandling och tillämpning av klimatkompensation. Informationen om respektive metod inhämtas via en litteraturstudie där den tillgängliga informationen främst inhämtats från respektive aktörs publicerade material. Baserat på denna information utförs därefter jämförelsen. Jämförelsen genomförs med avgränsningar i form av fokusområdena omfattning av metoden, byggnadstyper, byggdelar, klimatdata, beräkning, gränsvärden och klimatkompensation. De tre metoderna utgår från standarderna EN 15978 och EN 15804, vilka redogör för tillvägagångsätt vad gäller tillämpning av livscykelperspektiv på klimatberäkningar och redovisning av klimatpåverkan. Det kan konstateras att metoderna är framtagna av tre aktörer vars verksamhet är olika utformade och i grunden har skilda funktion, varför metodernas utformning och innehåll till viss del skiljer sig åt. Trots detta finns gemensamma faktorer, framför allt tack vare det gemensamma målet om att minska klimatpåverkan från samhällsbyggnadssektorn i Sverige. Mer specifikt finns likheter i hanteringen av A-skedet, beräkningen av klimatpåverkan och byggnader som inkluderas, vilka kan härledas till lagkravet om klimatdeklarationer. Vad avser skillnader mellan metoderna förekommer dessa främst inom områdena byggdelar, ingående moduler, klimatkompensation och klimatdata.