Rör det sig i klassrummet? En intervjustudie om 12 lärares syn på daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen

Sammanfattning: Syfte: Studiens syfte var att öka kunskapen om vilka olika synsätt det finns bland lärare på fysisk aktivitet i skolan. Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån tre frågeställningar som i tur och ordning berör hur lärare ser på daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen, om lärares undervisning innehåller fysiska inslag och om dessa inslag i så fall är kopplade till undervisningsinnehållet eller en separat aktivitet, samt vilka möjligheter och hinder lärare ser med att i sin undervisning implementera läroplanens skrivning om att skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Teori: De teoretiska utgångspunkter som har legat till grund för denna uppsats är Bronfenbrenners ekologiska systemteori och tanken om att olika system och nivåer, så som stat, huvudman, familj, grannskap och kamratgrupp, på olika sätt påverkar skolans och lärares arbete med att främja daglig fysisk aktivitet i skolan. Därtill har två specialpedagogiska perspektiv använts, det kategoriska och det relationella, vilka också kopplats till en patogen och en salutogen inriktning på hälsa. Metod: En kvalitativ metod i form av intervjuer användes och totalt intervjuades 12 lärare som arbetar på låg- och mellanstadiet i tre olika kommuner. Resultat: Lärarna i studien anser att läroplanens skrivning ”Skolan ska även sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen” är öppen för tolkning. Att eleverna erbjuds att röra på sig under raster och lektioner i idrott och hälsa är ett sätt att tolka läroplanen, ett annat att den fysiska aktiviteten även ska vara en del av lektionerna. Majoriteten av lärarna i studien använder sig i större eller mindre utsträckning av fysisk aktivitet i sin undervisning. Det vanligaste fysiska inslaget under lektionerna är någon form av rörelsepaus som inte är kopplad till undervisningsinnehållet och flera lärare uttrycker att de tycker att det är svårt att koppla den fysiska aktiviteten till undervisningen i de teoretiska ämnena. Flertalet av lärarna i studien ser stora möjligheter med att använda sig av fysisk aktivitet i sin undervisning eftersom det är de själva som i stor utsträckning planerar sin verksamhet och undervisning. Många ser fördelar med den fysiska aktiviteten i form av exempelvis piggare och mer koncentrerade elever som lättare tar till sig undervisningen. De hinder som lärarna kan se med att implementera läroplanens skrivning om fysisk aktivitet i sin undervisning är exempelvis sin egen kompetens, tidsaspekten, en lärmiljö som är möblerad för stillasittande och omotiverade elever.