Faktorer som bidrar till helamning : en litteraturöversikt

Detta är en Magister-uppsats från Sophiahemmet Högskola

Sammanfattning: Enligt World Health Organizations rekommendationer bör kvinnor uteslutande amma sina barn under de första sex levnadsmånaderna. Amning medför kortsiktiga och långsiktiga hälsofördelar för både mamman och barnet och innebär miljömässiga och ekonomiska vinster både på individ och samhällsnivå. Trots detta sjunker amningsfrekvensen och det är i skrivande stund bara en tredjedel av världens spädbarn som helammas upp till sex månaders ålder. I Sverige har andelen helammade barn minskat under de senaste 30 åren och frekvensen fortsätter att sjunka. Detta är ett stort folkhälsoproblem där barnmorskan har en central uppgift i sitt arbete att främja och stödja kvinnor till amning.  Syftet var att undersöka vilka faktorer som bidrar till att kvinnor helammar sitt barn. Vald metod var en integrativ litteraturöversikt med en flerstegsprocess framställd av Whittemore och Knafl. Sexton artiklar inkluderades i resultatet, varav åtta kvantitativa, sjukvalitativa och en av mixad metod. All data insamlades via databaserna PubMed och CINAHL under våren 2023. I resultatet sammanställs fem kategorier som svarar på syftet: aktivt stöd från barnmorskan genom hela vårdkedjan, stöd från partner och omgivning, bemötande och motivation, kunskap och evidensbaserad information samt skyddsfaktorer och riskfaktorer till helamning. Slutsatsen var att kvinnor helammar i större utsträckning när de haft ett aktivt stöd från barnmorskan genom hela vårdkedjan. Ett individanpassat stöd med respekt för kvinnans autonomi var viktigt. Motivationen att helamma ökade i de fall barnmorskan uppmuntrade och stärkte kvinnornas upplevelse av självförmåga samt visade tilltro till deras nya roll som ammande mödrar. Att ha en stödjande partner samt att kvinnorna fick adekvat och evidensbaserad information om amning var också avgörande. Inkonsekventa och motsägelsefulla amningsråd minskade förtroendet för vårdgivarna och påverkade amningen negativt. Gemensamma riktlinjer för amningsstöd bör utformas inom vårdverksamheten och varje barnmorska bör hålla sig uppdaterade kring evidensbaserad kunskap om amning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)