Ungas och lärares erfarenheter av sex- och samlevnadsundervisningen – en kunskapsbas för barnmorskan i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet : En kvalitativ metasyntes

Sammanfattning: Bakgrund: Sexuella och reproduktiva rättigheter baseras på mänskliga rättigheter. En central insats för att öka tillgången till den sexuella och reproduktiva hälsan är en allsidig och omfattande sexualundervisning. Skolan och ungdomsmottagningar anses vara viktiga arenor för sexualundervisning. Många unga i Sverige anser dock att de inte har tillräckligt med kunskaper för att ta hand om sin sexuella hälsa. Barnmorskan har ett ansvar för utbildning av både kvinnor och samhället och utbildningen omfattar sexuell och reproduktiv hälsa. Syfte: Syftet var att sammanställa aktuell forskning kring ungas och lärares erfarenheter av sex- och samlevnadsundervisningen för att därigenom bidra till en breddad kunskapsbas för barnmorskan i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Metod: Kvalitativ metasyntes med metaetnografi som analysmetod. Totalt kvalitetsgranskades och sammanställdes 16 vetenskapliga artiklar. Resultat: De unga i studien hade tydliga önskemål kring undervisningens innehåll, vilka kvalitéer personen som undervisade skulle ha och miljön de undervisades i. De önskade en bred och nyanserad kunskap om sex och samlevnad, relationer, känslor, sociala och kulturella normer. Lärarna i studien fokuserade i störst utsträckning på hur läroplaner, ledarstöd och politik påverkade undervisningen och i mindre utsträckning undervisningens innehåll. Slutsats: Resultatet av denna metasyntes visar att det finns olikheter i erfarenheter hos både unga och lärare när det gäller sex- och samlevnadsundervisningen. Barnmorskans ansvarsområde, kunskapsbas och uppdaterad förståelse kring sex och samlevnad kan med fördel användas för att hjälpa och stödja i ämnet 2 och därmed bli en del av skolans sex- och samlevnadsundervisning. Klinisk tillämpbarhet: Denna metasyntes kan vara ett underlag för att skapa ett utökat samarbete mellan skolor och barnmorskor för att förbättra sex- och samlevnadsundervisningen och ungas kontroll över egen sexuell hälsa. Denna metasyntes kan även ge stöd och utveckla utbildningen inom pedagogik för barnmorskor, skolsköterskor och distriktsköterskor då alla dessa yrkeskategorier träffar unga. Lärarutbildningens fokus på sex- och samlevnadsundervisning kan genom metasyntesen utvecklas. Slutligen kan beslutsfattare inom skolan få insikt i glappet mellan ungas och vuxnas perspektiv och aktualisera sex- och samlevnadsundervisning och sexuell hälsa inom skolan.