Att återvända från ett offline fängelse till ett online samhälle : En analys av hur olika aktörer ser på och arbetar med bryggan mellan digital exkludering till digital inkludering inom svenska Kriminalvården

Sammanfattning: Första kvartalet år 2023 var det 6098 personer som satt frihetsberövade på Kriminalvårdens anstalter runt om i Sverige. Gemensamt för dem är att de saknar tillgång till internet och annan digital teknik. Frihetsberövade är en grupp som tvingats in i ett digitalt utanförskap, till följd av straffet de avtjänar. Det finns idag inte så mycket forskning om hur man från samhällets sida ser på digitalt utanförskap i just den här kontexten. Utifrån det har studiens fokus och forskningsfrågor tagits fram; 1) Vilka inbyggda motsättningar finns det när det kommer till användning av digital teknik på svenska kriminalvårdsanstalter? och 2) Hur kan dessa motsättningar påverka de frihetsberövade med beaktning av digitalt utanförskap? Syftet med studien är att utforska och kritiskt granska Kriminalvårdens arbete med digital teknik för frihetsberövade, samt hur de arbetar proaktivt för att undivka digitalt utanförskap. Tidigare forskning handlar om hur andra länder arbetar med digital teknik inom kriminalvård, styrande principer som bör följas, dilemman som kan finnas samt relationen mellan socialt och digitalt utanförskap. Studien triangulerar mellan tre datainsamlingsmetoder; semistrukturerade intervjuer, dokumentstudier och en deltagande observation. Resultaten visar att det finns vissa existerande insatser inom Kriminalvården, men även en hel del möjligheter, dilemman och framtida förhoppningar. En tematisk analys har genomförts, vilken pekar på fyra olika motsättningar när det kommer till digital teknik för frihetsberövade; 1) normalitet kontra bestraffning, 2) frigivningsförberedelser kontra omöjliggöra fortsatt kriminell verksamhet, 3) differentiering kontra likabehandling och 4) digitalisering kontra mänskligt möte. Slutsatsen för studien blir således att alla dessa delar bör beaktas för att motverka digitalt utanförskap samtidigt som man upprätthåller en rimlig säkerhetsnivå och andra viktiga delar. Studien bidrar med att identifiera sådana motsättningar och hur de kan ses ur ett perspektiv av digitalt utanförskap, men det finns även delar som studien inte täcker. Vidare forskning bör därmed fokusera mer på de frihetsberövades perspektiv och hur begränsningar och existerande digital teknik faktiskt har påverkat dem.