"Jag får alltid lite ångest av att prata om och tänka på framtidens klimat" : Gymnasieelevers syn på sin klimatpåverkan och klimatångest, samt på skolans undervisning av miljö, klimat och hållbar utveckling

Detta är en Kandidat-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för biologi och miljö (BOM)

Sammanfattning: Illavarslande rubriker om klimatet och klimatångest har blivit allt vanligare i dagens samhälle. Debatter och diskussioner om global uppvärmning, klimatförändringar och konsekvenser av dessa verkar endast stiga i intresse. Engagemanget sprider sig bland samhällsmedborgare och likaså verkar, enligt många alarmerade rubriker, även negativa känslor kopplat till klimatet spridas. Klimatångest har blivit ett begrepp som florerar i forskning och vardagliga situationer allt mer. Forskning visar att klimatångest kan drabba alla, men kanske värst barn och unga. Samma ungdomar som de alarmerande rubrikerna syftar till befinner sig också i skolan där detta är ett viktigt och nödvändigt inslag. Frågeställningarna i examensarbetet syftar till att undersöka vilken medvetenhet och inställning gymnasieungdomar, som läser naturkunskap, har till frågor om miljö, klimat och hållbar utveckling. Frågeställningarna undersöker också i vilken utsträckning dessa gymnasieungdomar känner klimatångest, hur de upplever skolans undervisning och hur detta påverkar deras lust att lära sig mer om miljö, klimat och hållbar utveckling. Undersökningen genomfördes med en digital enkät som totalt besvarades av 123 naturkunskapselever i olika årskurser på gymnasiet. Resultatet visar att många elever anser sig ha en klimatpåverkan och kunna reflektera över denna. Vissa skillnader i medvetenhet och kunskap framkommer mellan de olika årskurserna där de äldre eleverna bedöms ha en mer nyanserad bild av klimatläget. Det framkommer även att många elever känner en oro och ångest kopplat till klimatet, men att ordet ”ångest” är ett starkt känsloladdat ord och att många skolungdomar hellre använder ordet ”oro”. Trots, eller kanske tack vare, elevernas i många fall negativa känslor kopplat till området anser de undervisningen som viktig, meningsfull och nödvändig för att öka förståelsen och lösa klimatkrisen. Många elever vill att skolan ska undervisa ännu mer om klimatet och ha ett större fokus på lösningar av klimatkrisen eftersom undervisningen tenderar att bli ångestladdad när den kopplas till negativa konsekvenser i det aktuella och framtida läget.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)