Vad har jämställdhet ens med pandemin att göra? : En kvalitativ studie av problemrepresentationer inom pandemihantering

Sammanfattning: Studien syftar till att analysera vilka problemrepresentationer som kan ha legat till grund för Sveriges hantering av pandemin. Fokus ligger på hur problem i relation till pandemin beskrivs i Cornonakommissionens betänkanden samt i intervjuer med opolitiska tjänstepersoner. Med utgångspunkt ur poststrukturalism används Bacchis analytiska verktyg Whats the problem represented to be? besvaras följande frågeställningar: Vilka problemrepresentationer finns inom den statliga förvaltningen i relation till pandemin? Hur uppfattas kön och jämställdhet i relation till pandemin? Analysen visar att de mest framträdande problemen berör områdena hälsa, ekonomi, isolering, krishantering, krisberedskap och politisk styrning. Det kan konstateras att jämställdhet inte är en framträdande problemrepresentation inom statlig förvaltning under pandemin utifrån materialet för denna studie. Analysen visar även att kön och jämställdhet förstås av informanterna som ett område som är återkommande vid beredningar men att i relation till pandemiarbetet inte har varit en framträdande utgångspunkt. I betänkandena uppfattas problemet som en variabel till andra problemområden och inte som ett eget problemområde.  Resultatet av analysen visar även att det inte tycks finnas ett övergripande antagande att effekter av en sådan här kris kan påverka män och kvinnor olika. En trend bland de intervjuade, både experter och tjänsteperson, är att när de svarar på frågan om vilka problem som pandemin medfört görs inte en jämställdhetsintegrering i deras problemformulering. Jämställdhet benämns inte som ett problem och inte heller ges exempel på hur pandemin kan påverka olika beroende på könstillhörighet, förutom när frågan ställs direkt ur ett jämställdhetsperspektiv.