” Jag känner mig många gånger begränsad och maktlös när det kommer till de asylsökande familjerna.” : En kvalitativ studie om hur en grupp socialsekreterare kan beskriva sina möjligheter att erbjuda insatser till barn med asylsökande vårdnadshavare.

Sammanfattning: Studiens syfte är att undersöka och analysera hur en grupp socialsekreterare kan beskriva sina möjligheter att erbjuda insatser till barn med asylsökande vårdnadshavare. De frågeställningar studien undersöker är hur en grupp socialsekreterare uppfattar sitt handlingsutrymme i ärenden som berör barn med asylsökande vårdnadshavare, hur frågan om att barn kan komma att utvisas med sina vårdnadshavare under pågående behandlingsinsats hanteras, och hur socialsekreterarna ser på sina möjligheter att nå upp till barnkonventionens målsättningar i ärenden som berör asylsökande barn. Studien bygger på fyra semistrukturerande intervjuer med socialsekreterare som arbetar inom socialtjänstens enhet barn och unga. Studiens material analyserades med stöd av två teoretiska begrepp, handlingsutrymme och barnrättsperspektiv. I resultatet framkom det att socialsekreterarna kunde till viss del vara begränsade i de insatser de kunde erbjuda asylsökande barn och familjer. Dessa insatser handlade främst om LSS insatser och ekonomiskt bistånd. Vidare framkom att risken för utvisning av asylsökande barn under pågående behandling kunde försvåra socialsekreterarnas arbete, och leda till känslor av frustration, maktlöshet och utmattning. Många av socialsekreterarna kunde därmed inte uppnå målsättningen inom lagen om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, delvis med hänsyn till brister i implementering av denna lag, och delvis med hänsyn till att Socialtjänstlagen är underordnad Utlänningslagen.