Analys av värdekedjan för gruvindustrin ur ett kvalitetsperspektiv : En fallstudie enligt DMAIC vid Kaunis Iron

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Luleå tekniska universitet/Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle

Sammanfattning: Kaunis Iron är ett gruvföretag som utvinner järnmalm i Kaunisvaara och producerade cirka 2,3 miljoner ton finkornigt järnmalmskoncentrat under 2022, vilket även går under benämningen slig. Företaget har planer på att öppna två nya dagbrott inom en snar framtid för att öka årsproduktionen till 3 miljoner ton. Som en global aktör betjänar Kaunis Iron kunder över hela världen, vilket kräver effektiva och väl fungerande transporter för att säkerställa hög leveranssäkerhet och nöjda intressenter. Syftet med denna studie var att analysera leveranskedjan utifrån dess kvalitet, kostnadseffektivitet och produktivitet för att identifiera eventuella flaskhalsar som påverkar leveranssäkerheten. Studien använde problemlösningsmetodiken DMAIC och genomfördes som ett Six Sigma-projekt med hjälp av simulering och försöksplanering. Faktorerna antal chaufförer per skiftlag, antal lastbilar, tillgänglighet lastbilar, tillgänglighet chaufförer, fastfrysningar och lagerkapacitet i Pitkäjärvi undersöktes genom en optimal design i två separata scenarier. Det första scenariot baserades på Kaunis Irons nuvarande årsproduktion på 2,3 miljoner ton, medan det andra scenariot utgick från en framtida årsproduktion på 3 miljoner ton. Totalt genomfördes 100 delförsök i det första scenariot och 120 delförsök i det andra. Resultaten från dessa två scenarierna användes sedan för att optimera transporten av slig för respektive scenarion, med fokus på att öka leveranssäkerheten och därmed minska den totala kostnaden. Studiens slutsats var att samtliga undersökta faktorer hade en viss påverkan på förseningstiderna och de totala kostnaderna för hela värdeflödet, för respektive scenario. Resultaten antyder att det nuvarande transporten av slig inte är optimal. Efter analys och optimering för respektive scenario är våra rekommendationer att använda 37 chaufförer/skift och 33 lastbilar för scenario 1 samt 46 chaufförer/skift och 39 lastbilar för scenario 2. Om tillgänglighet på lastbilar och chaufförer ökas samt att det sker en effektivisering av cykeltiden på grund av minskning av fastfrysningar, blir de optimala inställningarna 34 chaufförer/skift och 31 lastbilar för scenario 2,3 miljoner ton samt 42 chaufförer/skift och 39 lastbilar för scenario 3 miljoner ton. För scenariot 3 miljoner ton rekommenderas en utbyggnad av lager i Pitkäjärvi till alternativet 70 000 ton. En ytterligare slutsats från studien är att det inte alltid är ekonomiskt fördelaktigt att helt eliminera förseningstiderna. I scenariot med 2,3 miljoner ton visade det sig att den optimala lösningen innefattar en viss förseningskostnad (1 993 tkr), vilket ändå resulterade i ett kostnadseffektivare system. Baserat på kostnadsöversikterna i control-avsnittet går det att dra slutsatsen att det är mer ekonomiskt fördelaktigt för Kaunis Iron att använda sin egen personal och lastbilar för att uppnås en hög leveranssäkerhet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)