SOCIALT STÖD FÖR PSYKISKT VÄLBEFINNANDE : En kvantitativ undersökning över tillgången och efterfrågan av socialt stöd hos ungdomar

Detta är en Kandidat-uppsats från Mälardalens universitet/Akademin för hälsa, vård och välfärd

Sammanfattning: Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar i Sverige, forskning visar att över hälften av ungdomar i Sverige påvisat någon form av psykisk ohälsa före 14 årsåldern.  Studier visar att unga idag är mer benägna att prata om vad som främjar psykiskt välbefinnande. Socialt stöd påvisas som en tydlig faktor för psykiskt välbefinnande. Socialt stöd för psykiskt välbefinnande beskrivs utifrån flera perspektiv. Syfte: Syftet är att undersöka socialt stöd för psykiskt välbefinnande hos ungdomar (16–19 år). Metod: En kvantitativ undersökning, med tvärsnittsdesign. Ett bekvämlighetsurval gjordes där enkätundersökningar skickades ut till gymnasieskolor i Västmanland. Totalt 165 enkätsvar till dataunderlaget. Dataunderlaget har analyserats via generering av frekvenstabeller, korstabeller och Chi2-test har utförts mellan självskattat psykiskt välbefinnande, kön och olika variabler för socialt stöd. Resultat: Resultatet visar både att ungdomar önskar mer socialt stöd från formella aktörer och att de allra flesta (61%) av ungdomar önskar att få socialt stöd i form av fysiska samtal. Ungdomarna och i synnerhet flickor önskar att bli erbjuden socialt stöd. Generellt sätt visar både forskningsstudier och examensarbetet hur flickor nyttjar det sociala stödet i högre grad än pojkar, samt att flickor hellre ser ökad tillgänglighet av socialt stöd från formella aktörer.  Slutsatser: Ungdomar rapporterar hög tillgänglighet av socialt stöd, men önskar mer. Ungdomar önskar att bli erbjudna socialt stöd och föredrar fysiskt samtal som form av socialt stöd. Ungdomar som mår sämre, samt flickor generellt var oftare missnöjda kring sociala stödet, samt hade mer behov.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)