Artificiell intelligens inom högre utbildning : En fenomenografisk analys av kunskapsutveckling enligt yrkesverksamma lärare

Detta är en Kandidat-uppsats från Mälardalens universitet/Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

Sammanfattning: Studiens syfte är att beskriva hur yrkesverksamma lärare i högre utbildning uppfattar att AI kan påverka både studenters kunskapsutveckling och deras undervisningsroll. Utifrån studiens syfte, frågeställningar och teori, tillämpades en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Sju lärare vid fyra olika lärosäten har intervjuats. Analysen utgick från en fenomenografisk analysmodell. Analysmodellen utgjorde ett underlag för att rekonstruera lärarnas utsagor efter den teoretiska utgångspunkten, i syfte för att visa ett utfallsrum på studenternas kunskapsutveckling. Resultaten visar att lärare har skilda uppfattningar om AI:s påverkan på kunskapsutvecklingen och på deras undervisningsroll. I relation till resultatet framgick det att AI kan utgöra en stödfunktion för att främja kunskapsutvecklingen. Vidare visar resultatet även att lärare kan uppfatta AI som ett hinder. Den bakomliggande orsaken ansågs vara fusk. Lärare tycks uppfatta att AI kan ha en positiv inverkan på deras undervisningsroll, genom att frigöra mer tid för interaktion med studenterna. Slutsatsen som kan dras från denna studie är, att AI inte bidrar till kunskapsutveckling. Lärare är medvetna om både möjligheterna och hinder som kan komma uppstå med användningen av AI. Kunskapen kring lärares uppfattningar om AI, kan bidra till ökad förståelse för hur AI kan nyttjas i syfte att främja studenters kunskapsutveckling. Det kan även utgöra ett underlag för vidareutveckling och anpassning av AI inom högre utbildning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)