Hur mår prinsessan när sagan slutar annorlunda? : Psykisk hälsa efter skilsmässa hos kvinnor med barn

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen är att undersöka den psykiska hälsan hos frånskilda kvinnor som har barn. Ett intervjuformulär konstruerades med utgångspunkt i teorier om bearbetning av sorg, existentiella frågor och krispsykologi. Som kvantitativa mätinstrument användes svenska översättningar av Gray & Shields' (1995) frågeformulär om faser i sorgarbetet i separationer och Rekers (1992) formulär om upplevelsen av mening i livet. Det empiriska materialet omfattar intervju- och formulärsvar från sju yrkesverksamma kvinnor som skilde sig för mellan två och tio år sedan och som hade barn upp till 16 år gamla vid tiden för skilsmässan. De kvalitativa resultaten från intervjuerna sammanfattas med tio temabegrepp som kännetecknar den psykiska hälsan efter skilsmässan. Grundförutsättningarna för återhämtningsprocessen är att kvinnorna självständigt tar ansvar för beslut om deras liv efter skilsmässan samtidigt som de styrs av uppskattning till sig själva. Övriga teman som har betydelse i denna process är hälsa/ohälsa, beroende/oberoende, framtidstro, styrka, svaghet och hopplöshet. Återhämtningen efter skilsmässan sker som en process och är präglad av känslomässiga och praktiska utmaningar. Kvinnorna hämtar dock styrka och framtidstro från relationen till sina barn. De kvantitativa resultaten visar att kvinnorna två till tio år efter skilsmässan befinner sig i den tredje och sista fasen av sorgarbetet enligt Bowlby (1980), samt att livet uppfattas som mera meningsfullt ju längre tiden går efter skilsmässan. Kegans (1982) utvecklings-konstruktiva teori används som en ram för att tolka resultaten där skilsmässan uppfattas som en händelse som sker i övergången mellan en psykologisk utvecklingsnivå till en annan, när äktenskapet brister i de hållande och bekräftande funktionerna. Klinisk tillämpning av resultaten diskuteras för kvinnor och män som behöver kortvarigt stöd och för de som fastnat i kronisk ohälsa, samt för unga vuxna som upplevt föräldrarnas skilsmässa. De intervjuade kvinnorna uttrycker missnöje med den tillgängliga professionella hjälpen. Ett förslag läggs fram om att i Sverige utveckla medling för skilsmässa som integrerar psykologisk, juridisk och ekonomisk rådgivning.