Sakrättsliga moment vid överlåtelse och pantsättning av aktier i kupongbolag - Särskilt om verkan av denuntiation i förhållande till överlåtaren och pantsättarens borgenärer

Sammanfattning: Uppsatsen redogör för vilka sakrättsliga regleringar som blir verksamma och kan skydda en förvärvare eller panthavare mot överlåtaren och pantsättarens borgenärer när aktier i kupongbolag överlåts eller pantsätts men för vilka aktiebrev inte utgivits. Transaktioner med aktier i onoterade aktiebolag, vilka i de flesta fall utgörs av kupongbolag, blir allt vanligare och desto mer säll-synt är förekomsten av fysiska aktiebrev. Idag, när aktiebrev finns utgivna, gäller att aktiebreven måste traderas för att förvärvaren eller panthavaren ska erhålla sakrättsligt skydd mot den andres borgenärer enligt 6 kap. 8 § ABL. Däremot vad som gäller när aktiebrev inte finns utgivna framgår varken av lagtext och situationen har heller inte behandlats av Högsta domstolen. flera aspekter tyder på att denuntiation till aktiebolagets styrelse är tillräckligt. Historiskt sett har aktiebrevet varit ett effektivt medel att legitimera en ak-tieägare på, och är det i viss utsträckning fortfarande idag. Aktiebrevet kan dock skapa stora problem. Förkomna aktiebrev är en vedertagen risk för en förvärvare och ett dödningsförfarande av förkomna aktiebrev är en tidskrä-vande process som kan fördröja ett förvärv och till och med leda till att för-värvaren drar sig ur. Däremot finns det andra tillvägagångssätt en förvär-vare eller panthavare kan styrka sin rätt gentemot aktiebolaget. Genom upp-visande av ett legitimt och giltigt pantbrev eller aktieöverlåtelseavtal blir det besvärligt för aktiebolagets styrelse på materiella grunder att vägra en trans-aktion av aktier. Särskilt när överlåtaren finns inskriven i aktieboken och när inga formella hinder så som till exempel hembuds- eller förköpsförbehåll föreligger. En aktieägare kan genom sitt aktieinnehav tillgodogöra sig en rad rättigheter som enligt det aktiebolagsrättsliga splittringsförbudet i de flesta av fall är odelbara från aktien. Majoriteten av dessa befogenheter tillskrivs aktieägaren genom att denne är införd i aktieboken, och kan som huvudregel inte på obligationsrättsliga grunder skiljas från aktien. Det går därmed säga att en aktieägare som är inskriven i aktieboken har avsevärt större rådighet över förvaltningen i aktiebolaget än om denna inte är inskriven. Inom den sak-rättsliga regleringen idag sett till praxis styrs en sakrättslig giltig transaktion av huruvida överlåtaren eller pantsättaren blivit tillräckligt avskuren från rådigheten att förfoga över pant- eller överlåtelseobjektet. Denna uppsats indikerar att denuntiation kan fungera på ett likvärdigt sätt som tradition för att avskära en överlåtare eller pantsättare från rådigheten till aktier samtidigt som transaktionen blir synlig för utomstående. Detta med stöd i bland annat att HD tillämpat denuntiationsregeln i 31 § SkbrL analogt, i enlighet med hur den enligt förarbetena var tänkt att tillämpas, i flera likartade situationer. Domstolen har på senare tid dessutom varit pragmatisk i att underlätta för kommersiellt skyddsvärda transaktioner, vil-ket ger en indikation på hur HD troligtvis sett på frågan idag.