Restaurangbranschens överlevnadsstrategier under Coronakrisen : En studie om krishantering inom restaurangbranschen i Norrbotten

Sammanfattning: En kris är vanligtvis förknippad med ett stort hot till företag och med en hög grad av osäkerhet. Varje krissituation är också unik vilket innebär att krishanteringen kommer att skilja sig åt beroende på den givna situationen. Coronavirusets utbrott utgör en global och unik kris som kommit att ställa restaurangbranschen inför en stor utmaning. Myndigheter har infört hårda restriktioner som har bidragit till ett minskat gästantal hos restaurangföretagen vilket resulterat i en minskad försäljning på kort tid. Med hänsyn till detta är syftet med denna studie att beskriva och förklara hur företag inom restaurangbranschen har hanterat rådande Coronakris. Syftet uppnås genom att jämföra restaurangföretagens strategier under Coronapandemin. Mer specifikt uppnås detta genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med elva restaurangföretag i Norrbotten. Restaurangföretagens sätt att hantera Coronapandemin har sedan analyserats utifrån Contingency Theory, Simons LOC med utgångspunkt i interaktiva- och diagnostiska styrsystem samt teorin om den ideala användningen av ekonomistyrning. Studiens slutsatser visar att det finns många likheter i hur restaurangföretagen har hanterat och fortfarande hanterar den rådande Coronakrisen. Nya intäktsställen, finansiella åtgärder för att minska kostnader och förändring i planeringen har varit återkommande strategier för att överleva krisen. Resultatet visar att dessa strategier indikerar på ett möjlighetssökande beteende som stimulerar lärande, idéskapande och kreativitet samt uppmuntrar till dialog och debatt vilket tyder på att interaktiva styrsystem har en betydelsefull roll för att anpassa sig till rådande situation och bemöta de osäkerheter som uppstår under en krissituation. Studiens resultat visar även att många av restaurangföretagen upplever ett ökat behov av kontroll under osäkra perioder och nämner budget som en relevant kontrollmekanism, vilket tyder på ett diagnostiskt arbetssätt. Huvudslutsatsen blir därför att restaurangföretagen främst arbetar interaktivt men till viss del även diagnostiskt i sitt sätt att hantera Coronakrisen, vilket tyder på en viss balans mellan dessa styrsystem.