Sveriges förnyelsebara energilandskap : en kartläggning av den svenska solenergins och vindkraftens markanspråk

Sammanfattning: Det globala klimatet håller på att förändras, och den globala energiproduktionen står inför en oundviklig och omfattande omställning bort från fossila bränslen. I denna omställning kommer elektrifiering och en ökad produktion från förnyelsebara energikällor att utgöra centrala åtgärder. På grund av de fossila bränslenas och de förnyelsebara energikällornas skilda rumsliga egenskaper kommer denna omställning att innebära en framväxt av nya energilandskap. För det svenska energisystemet kommer omställningen att innebära en omfattande utbyggnad av produktionen av solenergi och vindkraft. För att denna utbyggnad ska bli så hållbar som möjligt krävs en fördjupad förståelse av relationen mellan solenergi, vindkraft och utvecklingen av landskap, inte minst sett till markanvändning. Inom fältet fysisk planering har förståelse av energiproduktionens ytanspråk tidigare präglats av abstrakta idéer om area och energidensitet. Genom att kartlägga svensk solenergi och vindkraft utifrån tidigare markanvändning syftar denna uppsats till att bidra till en mer landskapsintegrerad förståelse för omställningen mot en mer förnyelsebar energiproduktion. Vidare använder uppsatsen teoretiska perspektiv på ekosystemtjänster och förnyelsebara energilandskap för att analysera resultatet kartläggningen och diskutera utvecklingen av svenska landskap utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Slutligen används resultatet av kartläggningen för att skapa regionala scenarier för framtida produktion av solenergi och vindkraft. Detta görs i syfte att ytterligare fördjupa förståelsen för relationen mellan solenergin, vindkraften och hållbara landskap. Resultatet av de empiriska undersökningarna och analysen indikerar att solenergi- och vindkraftsproduktionen riskerar att tränga ut andra funktioner i svenska landskap. Resultatet pekar på en möjlig trend där framtida förnyelsebara energilandskap, i likhet med traditionella fossila energilandskap, är landskap där energiproduktion dominerar på bekostnad av andra funktioner. Utifrån Energimyndighetens (2021a; 2021b) strategiska dokument för framtidens elektrifiering identifieras en tendens där perifera landskap blir energiproducerande landskap, medan konsumtionen i huvudsak sker i stadsnära landskap. Således riskerar tillgången på en mångfald av ekosystemtjänster i perifera landskap att försämras, samtidigt som nyttan av energiproduktionen koncentreras någon annan stans. Detta resultat indikerar att den pågående utvecklingen av solenergi- och vindkraftsproduktion i Sverige riskerar att skapa mindre hållbara landskap, inte minst sett till social hållbarhet. Den slutsats som dra är därför att det finns ett behov av att förstå omställningen mot mer hållbara energisystem inte bara som en fråga om optimal och effektiv användning av teknologier. Det finns också ett behov av att förstå omställningen från det lokala landskapets perspektiv och att kritiskt diskutera vad som utgör acceptabla nivåer av energikonsumtion i relation till vilken typ av landskap vi vill ha i framtiden.