Grönare skolmat

Sammanfattning: Vi äter allt för lite frukt, grönsaker och baljväxter samtidigt som konsumtionen av kött och charkprodukter ökat kraftigt de senaste decennierna. En större del vegetariska måltider bestående av mycket grönsaker och baljväxter skulle ha många positiva effekter på hälsan. Matens klimatpåverkan står för 25 % av de totala växthusgasutsläppen där kött är den största miljöboven, vilket även gör frågan aktuell ur ett globalt hållbarhetsperspektiv. Skolan utgör en betydelsefull arena i det hälsopromotiva arbetet då matvanor läggs i tidig ålder. Syftet med examensarbetet är att belysa faktorer som påverkar implementeringen av mer vegetariska luncher i grundskolan. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tre måltidsplanerare som arbetat framgångsrikt med miljömåltider i Göteborg Stad. Resultatet visar att många faktorer samverkar och att politiska direktiv har en stor betydelse liksom engagemanget och kunskapen hos måltidsplanerarna och kökspersonal. Vidare har barnens attityder och matvanor betydelse för hur vegetariska rätter och alternativ tas emot. Det framgår att barnen med tiden vänjer sig vid de nya rätterna och att kreativitet hos kökspersonalen, utbildningar i vegetarisk matlagning och ett stort utbud på rätter bidrar till att implementer ingen blir framgångsrik. För att skapa en positiv inställning till vegetariska rätter hos barnen är det viktigt att se maten ur ett helhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten. Slutsatsen är att en framgångsrik implementering av mer vegetariska skolluncher innefattar ett led av samverkande faktorer där matens miljöpåverkan såväl som hälsofördelarna bör ses utifrån ett helhetsperspektiv.