Förutsättningar för djupinfiltration av ytvatten från Ivösjön till Kristianstadbassängen

Sammanfattning: Kristianstadsslätten breder ut sig i nordöstra Skåne och in i sydvästra Blekinge med sin komplicerade och varierade geologi. De komplexa förhållandena leder till att det finns ett flertal akvifärer i både jordlager och berggrund, där den mest vattenförande formationen är den av glaukonitsand. Syftet med arbetet har varit att undersöka vilket infiltrerat vattenflöde, vid vilket pumptryck, en brunn borrad ned i Kristianstadbassängen generellt klarar av, och att reflektera kring eventuella komplikationer som kan uppstå om man infiltrerar sjövatten från den närliggande Ivösjön. För att sammanställa rapporten har en litteraturstudie genomförts och data från brunnar tillhörande Centralsjukhuset i Kristianstad (CSK) har sammanställts. I de fall man vill infiltrera ytvatten i en akvifär som ligger under lager av finsediment, vilket är fallet på Kristianstadsslätten, kan man använda sig av infiltrationsbrunnar borrade direkt ned i akvifären. Denna metod kallas för djupinfiltration och har använts i Sverige sedan slutet av 60-talet men idag finns inga kända anläggningar med djupinfiltration i drift. År 1980 ska det ha funnits ungefär 50 infiltrationsbrunnar i drift i Sverige, men uppgifter om att det har tillämpats i Kristianstadbassängen har inte hittats. Den mest intressanta formationen att infiltrera i är glaukonitsanden, men det krävs omfattande undersökningar av de geologiska och hydrogeologiska förhållandena innan brunnsplatser kan lokaliseras och brunnar kan borras. Utifrån diskuterade data från provpumpningar inom Kristianstad tätort kan man förvänta sig ett infiltrationsflöde på 25–35 l/s vilket skulle betyda mellan 16 och 22 brunnar för 10 miljoner kubikmeter vatten per år, vilket motsvarar den mängd vatten som krävs för att uttag och påfyllnad i akvifären ska gå jämnt upp. För 30 miljoner kubikmeter per år skulle det krävas mellan 47 och 66 brunnar. Geologin är dock, som konstaterat, komplex och glaukonitsanden mindre mäktig mot norr, vilket kan resultera i helt andra flödes-hastigheter i andra delar av bassängen.