Inspektion av elektroniskt lagrad information i dispositiva tvistemål - en komparativ studie av on-site inspections av elektroniskt lagrad information enligt Federal Rules of Civil Procedure och en analys av editionspliktens gränser

Sammanfattning: Den tekniska utvecklingen har lett till att parts möjlighet att komma åt för tvisten relevant elektronisk lagrad information från motparten, blivit en allt större utmaning. För att komma sådan information förekommer det därför att parter ingår inspektionsavtal. Avtalen ger en eller båda avtalsparter rätt att genomsöka motpartens elektroniskt lagrade information, i syfte att iden-tifiera och/eller återskapa raderade filer relevanta för tvisten. I uppsatsen utreds dels huruvida en inspektion av motpartens elektroniskt lagrade information kan tillåtas inom ramen för editionsplikten. I utredning-en riktas särskild uppmärksamhet mot att avgöra vilka verkningar en inspek-tionsklausul kan få inom ramen för den materiella editionsplikten. Dels ut-reds, i syfte att belysa viktiga aspekter som bör beaktas vid utformning av en inspektionsklausul, hur inspektioner av elektroniskt lagrad information läggs upp i USA enligt Federal Rules of Civil Procedure. Gällande amerikansk rätt, där parter i allt större utsträckning ansöker om att få genomföra en inspektion av motpartens elektroniskt lagrade information, kan följande slutsats dras. Federala domstolarna har uppmärksammat att en inspektion av elektroniskt lagrad information är förknippad med särskilda risker, exempelvis att företagshemlig information röjs, att information ma-nipuleras eller att mjukvaruapplikationer eller operativsystem äventyras om programvara används felaktigt. För att minimerar riskerna kopplade till för-farandet har de federala domstolarna utarbetat särskilda riktlinjer, som gene-rellt angett att en opartisk dataexpert ska insamla den elektroniskt lagrade informationen på ett sätt varpå insamlad data kan verifieras. Informationen ska sedan överlämnas till den »discoverysvarande» partens juridiska ombud, som genom en »privilege screening» sorterar bort irrelevant eller skyddad information, varefter dokumentationen överlämnas till motparten i digital form. Den konklusion som nås gällande svensk rätt är att en inspektion av motpar-tens elektroniskt lagrade information, som närmast kan liknas vid en privat “husrannsakan”, är något som den svenska rättegångsbalken inom ramen för processuell edition står främmande inför. Det synes dock möjligt för parter att genom fristående avtal – ett avtal som alltså ger part tillgång till annan och mer omfattande information än vad de processuella reglerna om infor-mationsåtkomst medger – åstadkomma ett sådant långtgående tvångsmedel som en inspektionsklausul innebär, vilken kan genomdrivas genom ett edi-tionsföreläggande enligt 38 kap. 3 § rättegångsbalken. Materiell edition präglas alltså inte av samma tankesätt som den processuella editionsplikten gällande inspektioner av motpartens elektroniskt lagrade information. Någon garanti kan dock inte lämnas för att den av parterna utpekade dataexperten får biträda KFM vid verkställighet eller att det överenskomna tillvägagångssättet för inspektionen kommer att efterföljas, eftersom KFM enligt 16 kap. 12 § 3 stycket utsökningsbalken har befogenhet att ompröva och frångå domstols föreskrifter i exekutionstiteln om så behövs. Oavsett om yrkandet framställs oberoende av rättegång eller om begäran om materiell edition framställs som en rättegångsfråga i en pågående process, bör preciseringskravet kopplat till 38 kap. 3 § rättegångsbalken vara uppfyllt om stämningsansökan innehåller tillräckliga upplysningar om den omstän-dighet som utlöser editionsplikten. Preciseringsskyldigheten får sedan be-dömas mot bakgrund av den rättsliga grunden som editionsplikten vilar på, exempelvis ett avtal. Parts preciseringsskyldighet måste dock ytterst avgöras av att yrkandet om vad svarande parten ska förpliktigas att göra eller tåla måste vara bestämt enligt 42 kap. 2 § rättegångsbalken.