Skolgårdsgestaltningen påverkar användningen : gröna kvaliteter stärker ungdomars rätt till lek och vila

Sammanfattning: Kring ungdomars skolgårdar finns en osäkerhet, målgruppen räknas som barn samtidigt som de närmar sig vuxen ålder. FNs Barnkonvention blev 2020 svensk lag vilket ger ungdomar rätt till lek och vila, under pauser från skolarbetet. Skollagen ger dock inget uttalat stöd för en skolgård utan fokuserar på målstyrda kunskapskrav. Trots att lek och vila inte tydligt regleras av skollagen fyller det en funktion för att ge ungdomar reflektion och återhämtning. Uppsatsen syfte är att undersöka hur gröna kvaliteter tillsammans med en medveten gestaltning för utomhusaktiviteter kan öka användningen av en skolgård på högstadiet. Studien tar fasta på vetenskapliga belägg som stödjer positiva hälsoeffekter när vi vistas i grönska. Uppsatsen genomförs med en undersökande gestaltning av Björkebyskolans skolgård, belägen i Järfälla kommun. Gestaltningen inspireras av de verktyg som finns för yngre barns skolgårdar: lekvärdezoner och lekotoper. Konceptnamnet: "To be or not to be a biotope" sammanfattar målgruppens brytningstid mellan barn och vuxen och deras miljö. Principer för ungdomars utomhusaktiviteter skapas med stöd av kulturella ekosystemtjänster, Jan Gehls definitioner av god stadsbyggnad, Nick Robinsons visuella kompositioner för växter och författarens egna erfarenheter som lärare. De får namnet skolgårdsprinciper och var och en av dem förses med en förklarande ikon. Utifrån platsstudier formas skolgårdszoner med olika naturkaraktär. De innehåller aktiviteter av skilda slags och de får namnen: Natur, Gård och Park. Zonerna prövas och utgör en grund i gestaltningsförslaget i likhet med entréområden. Entréerna ökar rörligheten mellan inne och ute och kan jämföras med transithallar. De tillför även identitet åt den undersökta skolan. Gestaltningsförslagets avslutande steg är att applicera och aktivera skolgårdsprinciperna på Björkebyskolans skolgård. Studiens resultat visar att de metoder som använts i gestaltningen skapar en upplevelserik och varierad utemiljö och kan utvecklas vidare. Dessutom kan tillförseln av olika gröna kvaliteter, exempelvis förbättrat mikroklimat och lokal dagvattenhantering, förbättra förutsättningarna för utomhusaktiviteter. Skolgårdslandskapet får en tydligare rumsbildning vilket bör studeras ytterligare för att bevaka tryggheten på skolgården. En stor fördel med gestaltningsförslaget är att skolgården inte förblir en isolerad ö utan tillåts befolkas och få parkkvaliteter. Genom att tillgängliggöra skolgården för fler användare görs vinster i samhällsekonomi, parkförvaltning och folkhälsa. Till sist ges förslag på vidare utveckling genom Barnombudsmannens vägledning Barnrättsresan och två planeringsverktyg för skolgårdar.