Språkutvecklande arbetssätt i SO- och NO-undervisning i grundskolans mellanår

Sammanfattning: I många av skolans ämnen ställs stora krav på elevernas språkliga förmågor gällande läsning, skrivande och begreppsförståelse. Elever i språklig sårbarhet kan möta stora utmaningar i SO- och NO-ämnena där explicit undervisning och scaffolding behövs för att stödja eleverna i ämnesspecifika läs- och skrivaktiviteter. Om undervisningen inte kan möta elevernas språkliga behov och erbjuda adekvat stöttning kan det få stora konsekvenser för elevernas kunskapsutveckling och måluppfyllelse. Därför är ett språkutvecklande förhållningssätt en nyckel till en mer tillgänglig undervisning. Syftet med arbetet är att undersöka hur SO- och NO-lärare på mellanstadiet beskriver att de arbetar språkutvecklande i sina ämnen. I arbetet har en kvalitativ metod använts där datainsamling skett genom fokusgruppssamtal och enskilda intervjuer med 12 mellanstadielärare, varav hälften undervisar i SO och hälften i NO. Resultatet visar att lärarna överlag har en medvetenhet kring språkets betydelse i sina ämnen och att de anser sig ha en roll både som ämneslärare och språklärare. Några slutsatser som kan dras är att det, trots en samstämmig syn, finns stor variation i lärarnas sätt att stötta elever i språklig sårbarhet samt att begrepp som stöttning kan ha olika innebörd för olika lärare. En mängd faktorer kan också påverka hur den språkutvecklande undervisningen gestaltar sig, och de språkliga utmaningar som finns i elevgruppen får konsekvenser för vad man prioriterar att arbeta med. Generellt läggs dock stort fokus på begreppsinlärning och ämnesspråk samt gemensam textläsning.